BFL träff 3 - feedback som för lärandet framåt

BFL - kurs träff 3 (AF-borgen)

Först hade vi ett erfarenhetsutbyte av tekniker i nyckelstrategi 2, att synliggöra lärandet i klassrummet.

Det kom fram några intressanta saker:

- Om man kör NO HANDS UP: Låt eleverna få tid att svara, eventuellt låt dem prata i par innan de svarar i helklass. 

- Fler blir aktiva i klassrummet om man kör namnstickor (No hands up)

- Om man kör elev-whiteboards vid svar, eller trafikljusen/tumme upp eller ner, så kan läraren snabbt se om den behöver göra en repetition eller extra genomgång av något svårt (för då svarar många fel)

- Man bör planera FRÅGOR väl innan en lektion - dels så att de blir öppna och ger utrymme i svaren, men också att de ligger i LINJE med kunskapskrav/förmågor som ska mätas vid bedömning. Ofta ställer vi frågor lite i farten och det som faller oss in (vi är lite ad hoc vi lärare). Att köra dessa planerade frågor kan passa utmärkt som EXIT PASS (muntligt eller skriftligt)



Respons/feedback

Grundtanke - ge återkoppling/vägledning hur man kan komma vidare i lärandeprocessen.

För att det ska fungera behöver eleverna vilja gå vidare i sin utveckling och detta behöver vi lärare ge förutsättningar för, skapa i klassrummet. Hur gör eleven med den feedback den får?

Här en bild som visar vad som ger mest effekt på lärandet när det gäller olika sorters feedback (enligt en del studier).

Här en länk till Christian Lundahls berömda förklaring till hur feedback ska ges för att ge bästa möjliga resultat (de första tre minuterna)

https://www.youtube.com/watch?v=O5m2Rp9MRIs

Alltså är det väldigt viktigt med KOMMENTARER i feedbacken.



Feedback kan ges på olika nivåer:
A) Uppgiften (vad var fel med svaret? hur skulle svaret varit istället?)
B) Processen (mer generaliserbart, gäller fler ämnen, sånt som kan användas i andra sammanhang)
C) Metakognitivt plan - hur hanterar jag feedback av läraren? kan jag bli bättre på att ge mig själv feedback?


Hur snabbt ska man ge feedback? (se nedan bild)

VIKTIG FRÅGA:
Hur använder eleven respons/feedback för att kunna lära sig mer, gå vidare?
Lärarens uppgift här är att skapa en STRUKTUR där feedbacken är inplanerad så att den kan tas om hand av eleverna och utnyttjas under arbetsområdet. (kamratbedömning, lärarbedömning, självbedömning)

Hur då?
-Samla in början av texter så de kan få utnyttja feedback till resten av skrivandet
- Gör uppgifter 2 gånger, eller åtminstone liknande uppgifter så att feedbacken kan användas till den andra
- Skapa ett klimat där man får göra fel och lära sig av det
- Ge konkret respons med exempel och förslag

/SLUT

BFL - Att skapa situationer som gör lärandet synligt - nyckelstrageistrategi 2

Det läraren vill med strategi 2 är att samla in information om elevers lärande så att undervisningen kan anpassas till det så att de kan utvecklas vidare.
Aktiviteter i olika ämnen visar elevers lärande på olika sätt.

Tekniker

- Problemlösning - hög effekt på lärandet (0,61)

- Utmanande uppgifter

- Öppna uppgifter (flera svar, man jobbar på sin utvecklingsnivå)

- Rika uppgifter (flera typer av frågor med olika svårighetsgrad, men inom samma ämne)

- Diskussioner i klassrummet - hur organiserar vi det på bästa sätt?

Nyckelfrågor - hitta dem i det man håller på med (så att man kan få ett svar på vad eleverna har förstått eller lärt sig något som läraren vill) Tänk ut dessa frågor innan lektionen, så att du kan använda dem för att verkligen få reda på vad eleverna kan.

- Insamling av svar  (göra eleverna delaktiga)

NO HANDS UP - vi vill ju se alla elever och hur de tänker och öka engagemanget och aktiviteten i klassrummen, så vi slumpar ut svaren med hjälp av t ex glasspinnar med namn på. Om man säger "vet inte" så återkommer läraren till den eleven efter att andra har svarat och ger den frågan på nytt.

Här en film från Borås, Särlaskolan:

https://www.youtube.com/watch?v=ULdghJ9-w5w

EXIT PASS - alla ska ge något typ av svar innan de får lämna klassrummet. T ex formeulerar läraren här en fråga som kollar av det viktigaste målet med lektionen.

TRAFIKLJUS (förstår = GRÖN, förstår sådär = GUL, förstår inte = RÖD - läraren kan gå igenom en gång till om många är röda, eller ändra ett resonemang, eller använda de gröna eleverna att förklara för de gula/röda)

SKRIVPLATTOR (svarsalternativ visas av elever på skyltar i klassrummet ABCD)

Läraren får reda på om det finns MISSUPPFATTNINGAR som behöver korrigeras.

Andreia menar vidare att man behöver arbeta med "den högre ordningens tänkande" för att få reda på vilken nivå eleverna ligger på och dessutom är det bra för deras lärande. S. k. kognition och metakognition (kunna analysera, problemlösa, jämföra, värdera, vara kreativ, planera, strukturera, mm). Detta är saker som kan utveckla elevernas lärande

Analysera - problemlösa - skapa (ord som återkommer i kursplanerna). Dessa behöver eleverna tränas i och läraren måste utsätta eleverna för detta.

Johan

BFL - film nyckelstrategi 1

BFL - länk Nyckelstrategi 1 (förtydliga och dela mål för lärandet).

Jag går ju en utbildning i Bedömning För Lärande som Andreia Balan håller i.
De filmade hennes föreläsning och här nedan är en länk till den filmen.
Om man vill spetsa till nyckelstrategi, som vi nu håller på med på Fågel, kan man se denna föreläsning eller bitar av den.

Hösten 2014​

2014-10-14

Utbildning i bedömning för lärande

• Presentation - Andreia Balan (film)

MVH
Johan

Skoldagarna 3, Malmö 15/10 2014

Skoldagarna 3

Förra veckan var jag på Skoldagarna i Malmö. Det var en mycket intressant och inspirerande dag. Har ni möjlighet så rekommenderar jag er att gå nästa år.

Detta var ett av de seminarier jag besökte:

Lärare lyfter läsning

Skolverket

God läsförståelse är ett av skolans kärnuppdrag och vägen till lärande i alla ämnen. Lärare från Kroksbäcksskolan i Malmö berättade om hur de har utvecklat läsundervisningen och nu arbetar språkutvecklande i alla ämnen genom ”genrepedagogik” och ”cirkelmodellen”.

De lyfte vikten av att skolan har en ledare som arbetar för genomförandet över hela skolan och att alla nyanställda snabbt får en introduktionskurs i hur de arbetar.

Genrepedagogik/texter:

·         Återgivande

·         Förklarande

·         Informerande

·         Narrativa

·         Instruerande

·         Faktatexter

Cirkelmodellen i korta drag:

Fas 1 Introducera ämnet

·         Vilka ord är svåra?

·         Expertord/ämnesord

·         Expertgrupper-forska

·         Blandgruppet-berätta

Fas 2 Struktur, språkliga drag och syfte

·         Arbete med text

·         Rubriker, färdiga och egna

·         1 stycke/grupp

·         Gör egna frågor i grupp till den nya gruppen

Vem är mottagaren?

Vem är författaren?

Vad är budskapet?

Är texten subjektiv/objektiv?

 

Fas 3 Gemensam fas

·         Att skapa gemensamt, text

Fas 4 Självständig fas

·         Egen text

 

De arbetar mycket med både mallar och stöttning i genrepedagogiken och tanken är att alla är språklärare.

Läslyftet

Skolverket berättade sedan om det kommande läslyftet vars mål är att förbättra elevens läsförståelse och skrivförmåga.

Det finns redan nu material på webben. Länk nedan:

www.skolverket.se/laslyftet

Nu håller man på med utprövningar och det drar igång på riktigt läsåret 2015-2016. Spännande!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skoldagarna 2, Malmö 15/10 2104

Skoldagarna 2

Förra veckan var jag på Skoldagarna i Malmö. Det var en mycket intressant och inspirerande dag. Har ni möjlighet så rekommenderar jag er att gå nästa år.

Detta var ett av de seminarier jag besökte:

Jobba smart- att vara en bra lärare utan att jobba ihjäl sig

Helena Kvarnsell, lärare i matte, NO och teknik för år 7-9

Det jag tog med mig från detta seminarium var att det kändes väldigt skönt att få träffa en lärare som verkligen lärt sig att skilja på arbete och fritid. Hon är mycket medveten om det provocerande i att säga att hon hinner med sitt jobb på sin arbetstid men berättar ändå, med mycket humor, om hur hon gör för att inte jobba ihjäl sig samtidigt som hon får sina elever att lära sig så mycket som möjligt.

Hennes tips:

·         Lita på din profession!

·         Lita på eleverna!

·         Välj bort!

·         Prova nytt!

 

Skoldagarna 1, Malmö 15/10 2104

Skoldagarna 1

Förra veckan var jag på Skoldagarna i Malmö. Det var en mycket intressant och inspirerande dag. Har ni möjlighet så rekommenderar jag er att gå nästa år.

Detta är ett av de seminarier jag besökte:

Digital storyline-bloggen som en virtuell mötesplats-

Monica Carlsson, lärare i svenska, engelska och tyska i årskurs 6-9

Här fick vi möta metoden storyline som används för att skapa fiktiva mötesplatser som befolkas av påhittade karaktärer. Monica har tagit metoden in i den digitala världen i form av olika bloggar där kunskaper tränas och delas med alla deltagare för att skapa sammanhang och ett mer meningsfullt och lustfyllt lärande.

Vi fick massor av tips och idéer på hur man kan arbeta med språk i form av bloggar och metoden storyline. Här nedan kommer länkar till några Monicas bloggar. Läs och låt dig inspireras!

http://fritidsgarden1.blogspot.se/

http://taurusexpress.blogspot.se/

http://kulattlara.blogspot.se/2012/05/storyline-am-campingplatz.html

 

 

 

 

 

 

En läsande klass

Förra veckan var jag på Stadsbiblioteket här i Lund på pedagogiskt café kring ”En läsande klass”. Detta är kort sagt ett material som skapades för att förbättra läsförståelsen. (Pernilla berättade om detta på vårt teach meet för ett tag sedan.)

Det var intressant att höra hur andra skolor har börjat arbeta med detta. Främst är det anpassat till år F-6 men på mötet träffade jag andra 7-9 lärare som ska använda sig av ”En läsande klass- material”.

Vi funderade på om det kan vara så att materialet kommer att byggas ut för år 7-9 så småningom. Det hoppas vi på i alla fall.

Jag tänker att det än så länge går att använda sig av texter och uppgifter som ligger på sidan för år 6 i år 7-9 eftersom det är så pass nytt än så länge och våra elever inte arbetat med det när de gick i år 6.

 

Nästa träff är den 26/11. Håll utkik!

Titta gärna närmare på materialet här:

http://www.enlasandeklass.se/

 

 

 

 

BFL - Bedömning För Lärande del 1

Andreia Balan, lektor på Skol och Fritidsförvaltningen i Helsingborg leder Kommunförbundets satsning på fortbildning i Bedömning för lärande där jag deltar.

Vad är BFL?

Förändrad kunskapssyn ligger i botten av BFL.  Eleven lär i ett socialt sammanhang, i en kontext och är aktiv i processen. Kunskap överförs inte enbart av vuxen till elev.

Man har upptäckt att bedömning kan användas för att UTVECKLA elevers förmågor, inte bara mäta dem summativt, vilket vi historiskt gjort. Vi kan med BFL stödja dem i lärandeprocessen. Alltså, ett delvis nytt sätt att tänka.

Formativ bedömning = Man använder information man samlat in om en förmåga eleven har, till att anpassa undervisningen och elevens lärande.

Vad skiljer BFL från annan bedömning? (se bild)

Nyckeln är inte att bli bra på EN metod, utan att förstå och behärska olika lärandestrategier, växla mellan dem om det behövs. Jobba med eleverna, kolla av vad som gick bra, vad de lärt sig – och anpassa sedan utifrån hur de behöver gå vidare.

HÄR KOMMER NÅGOT SOM ÄVEN JENS TRYCKER PÅ:

Både lärare, elev och elevs kamrater behöver kunna vara insatt/använda följande:   

- Vart är eleven på väg? (mål, kunskapskrav)

- Var befinner den sig nu? (summativ avstämning mot kunskapskrav)

       - Hur ska den gå vidare? (feedback, framåtsyftande)

DE FEM NYCKELSTRATEGIERNA

1. FÖRTYDLIGA MÅL OCH KRITERIER – VARFÖR?

Skapa en gemensam referensram och mening med varför man ska lära sig saker och delta i undervisningen och utvecklas. Även att tydliggöra skillnader i kvalitét kring kunskaper och förmågor.

Hur kan man få med eleverna i att förstå vad det är för skillnad mellan  en E, C eller A-text t ex?

Tommy Lucassi är lärare och kör ett intressant exempel, kolla här hur han visualiserar olika nivåer med eleverna:

https://www.youtube.com/watch?v=jp5mw6Ync4k

Här några tekniker om man ska jobba med att FÖRTYDLIGA MÅL OCH KRITERIER (bild)

MATRISER

Matriser är ett BRA sätt att förtydliga mål, kunskapskrav och hur progressionen kan se ut.

Uppgiftsspecifik matris eller generell matris?

Vad är bäst?

Andreia menar att de generella matriserna är bättre ur formativ synpunkt, eftersom de kan appliceras i flera situationer och ämnen, områden mm.

Uppgiftsspecifika, t ex "tema vatten" är lättare att förstå, men sen kan de inte generaliseras till andra områden.

DÖD ELLER LEVANDE MATRIS?

Det viktiga med matriser är att man pratar med eleverna om kunskapskrav och kvalitetsskillnader - SAMTIDIGT som man visar och pratar om konkreta exempel. Eleverna behöver koppla ihop den ofta svåra matristexten med något konkret så de förstår. Sedan behöver detta repeteras, visas och diskuteras igen, flera gånger under arbetsområdet. Annars glöms den bort och blir....DÖD!

Avsätt tid för det!

Matriser kan vara väldigt svåra för lärare och elever, särskilt om man kör direkt från skolverkets kunskapskrav.

Andreia visar några exempel på hur man kan förenkla matriser och FOKUSERA på skillnaden i PRGORESSIONSORDEN (kvalitetskriterier) och att man bara plockar ut FÖRMÅGORNA utan all jobbig text. Då kan det se ut så här:

Uppdraget blir här att läraren ser till att det finns exempel att visa, diskutera kring (eller som Lucassi, sätt upp dem i klassrummet under E, C, A.

Utvecklingsdag med tema kommunikation

Så kom äntligen dagen då vi fick möjlighet att träffas, alla vi som arbetar inom särskolor i Lunds kommun.
Vi samlades kring temat kommunikation.

Kommunikation är ett överordnat begrepp för mänskligt samspel. I kommunikation ingår tal och språk, men också annat som gester, kroppsspråk, mimik, ljud etc.

Vi hade både externa och interna föreläsare.
AKK = Alternativ och kompletterande kommunikation

Man kan använda AKK på olika sätt, förenklat blir det så här:
AKK som stöd för uttryck och förståelse (grundsärskola)
AKK som ersättning för både uttryck och förståelse(träningsskola)
Exempel på AKK:
Från det kropps- och sinnesnära, manuella spåret:

• gester
• mimik
• ljud
• förflyttning

Från det grafiska spåret (GAKK):

• bilder
• konkreta föremål
• tecken(TAKK)

Mats Jönsson, skoldirektör Barn- och skolförvaltning Lund stad, var med under dagen.

Fågelskolan kommer att delta med några elever i kommunikationsprojektet "Stenröseskolan som kommunikativt center" Detta är ett projekt som ska hålla på i ett år, med förhoppning om ett andra år. Projektledare är Carin Gustafsson.

Det var en mycket givande dag och vi hoppas på fler sådana!

Det som är bra för barn i behov av AKK är även bra för många andra :)

/Karin Aå

Collaborative & Proactive Solutions

Dag nr 2 är slut efter föreläsningar, filmer och samtal. Ross Greene är en visionär och entreprenör som skickligt visar åhörarna att hans teori med efterföljande praktik är den enda vägen för svensk skola.
Vi bör naturligtvis kritiskt granska dessa teorier (allenarådande lösningar som fungerar är sällsynta) som enligt Greene fungerar på alla utåtagerande elever i alla åldrar. Greenes teori utgår från "compassion, humanity and caring" vilket innebär ett synnerligen mänskligt perspektiv. Enligt min mening skulle vi tveklöst kunna vinna mycket på att lösa konflikter med eleven istället för åt eleven. Att tillsammans med eleven identifiera problemet och sedan lösa det leder enligt Greene till att elevens bristande förmågor tränas upp. Greene menar nämligen att alla elever med utmanande beteende saknar någon eller flera förmågor och att dessa går att träna upp. Det är möjligt att Greene inspirerats av Nel Noddings arbete som rör behovet av omsorg i skolvärlden.

Gällande det praktiska utövandet av Greenes teorier så upplevde jag dem något svåra att greppa eftersom de byggde på flera olika steg med flera tänkbara scenarior som dock sammanlänkas av en kunnig samtalsledare. Det hedrar Greene att han därmed inte serverar en snabb lösning, utan en som kräver kunskap och engagemang.

Jag rekommenderar ett besök på hans hemsida: http://www.livesinthebalance.org

/Fredrik

Krävande barn och Ross Greene

Mycket bra och givande dagar fyllda med klokheter från Ross Greene.

Enkelt och svårt.
Så här är det:

• Ett olöst problem
• En förmåga som saknas hos hen
• Massa kloka vuxna som ska hitta vilken förmåga som hen saknar
• Kloka vuxna TILLSAMMANS med hen i ett strukturerat samtal lägger fram olöst problem
• Tillsammans hittar de en lösning baserat på hens kloka tankar som kloka vuxna lockar fram

Det somjag upplever annorlunda med denna modell är att vi vuxna samtalar med hen utan att vi lägger våra värderingar eller förklaringar i samtalet med hen. Vi fokuserar på att hitta det olösta problemet utan att blanda in det oönskade beteendet. Vi skaffar oss nya glasögon att se problemet med, ändrar samtals taktik och framför allt,,,det viktigaste är att vi har en samarbetspartner HEN! Ser fram emot att samtala med er om metoden.

Här har ni hemsida som är värt att titta på.
Hälsningar från tåget/Steina

http://www.livesinthebalance.org

Att bemöta explosiva barn

Afton Fågelskolan 4-9 och Fågelskolan LIG,

efter den andra kvällen med feber sitter jag och försöker sammanfatta den intensiva dagen med föreläsningar av Ross Greene.

Greene har bara hunnit introducera sin teori om förebyggande lösningar för elever med problemskapande beteende. Under föreläsningarna återkom Greene ständigt till sin fasta tes att "kids do well if they can". En central idé i Greenes teoribygge varifrån allt tar sin början.

Four important themes:

- Emphasis is on problems (and solving them) rather on behaviors (and modifying them).
- Problem solving is collaborative rather than unilateral (something you're doing with the kid rather to him).
- Problem solving is proactive rather than emergent.
- Understanding comes before helping... indeed, understanding is the most important part of helping.

Det är kanske självklara saker, men jag anser att de vid en närmare analys kräver en del tankekraft av mig (kanske för att jag har feber och mycket ont i halsen...?).

/Fredrik

Konstrunda på Lilla Fågel

Förra onsdagen ordnades det konstrunda i lilla skogen på Lilla Fågel. Det var klass 2b och 3b som ställde ut konstverk. De hade arbetat med Hundertwasser, Ernst Billgren och Oskar Bergman. Roligt att många klasser kom och tittade och att konstnärerna själva var så nöjda över att naturen var ett PERFEKT ställe att se på konst i!

Sett ur ett Fågelperspektiv!

Nu är mässan slut för vår del och vi är på väg mot Lund och Fågel igen. Två dagar med fullspäckat program för en skola som vill fram och bryta vidare i nya spännande saker.
Bloggen har dragit igång rejält och vi tre har jobbat hårt efter var föreläsning med att reflektera och beskrivit våra upplevelser i korta fragmentariska instick.
Detta är vår början på att dela med oss av de fortbildningar som vi på Fågelskolan är med utanför vår skola eller med saker på skolan. Allt är utveckling!
Ni som då läser, kommentera! Reflektera, ge oss feedback så vi kan brinna vidare för det som vi gillar mest, skola!

Från Fågel på Sett , Johan, Sven och Jens

Tack för oss denna gång

Mimmi Garpebring - SVEA (Sveriges elevråd)

Hon börjar med att berätta om en lärare som sagt "så jävla jobbigt med elevdemokrati" och problematiserar det.


Varför ska vi ha elevinflytande?

- En rättighet och det SKA man ha, det är lagstadgat
- Ökad motivation skapas
- Skolans demokratiuppdrag uppfylls (tillsammans skapar vi något bättre än om vi är själv)


Var börjar man?

Gör en utvärdering på våren och kolla av läget när det gäller:
- inflytande (Inte överallt man vet VAD inflytande är för något. Måste förklaras och visas konkret under elevens skoltid, tidiga år gärna)
- trivsel
- värden o kultur

Skapa en utgångspunkt -  ett nolläge. Här är vi. Sedan gå vidare och utveckla elevdemokratin.



Här några viktiga fokus kring elevdemokrati som Mimmi tar upp:

FORTBILDNING KRING ELEVDEMOKRATI
Satsa på fortbildning om elevdemokrati. För vuxna och barn.

ELEVERS ORGANISERING
Bjud in eleverna till ledningsmöten mm så att de tar aktiv del i beslutsfattande.
Avsätt resurser till t ex elevråd och annat för eleverna.
Låt dem inte bara få bestämma färgen på väggarna - utan vara med mer så långt det är möjligt och rimligt.

FÅ FRÅGAN
Våga ställa frågan till dem och lyssna in elevernas svar på allvar.

ÅTERKOPPLING
Om eleverna tagit upp något måste de få återkoppling på det, hur har det gått, kollade läraren upp det den frågade efter, lätt att glömma bort här säger Mimmi. Detta tas upp som ett mycket vanlig fenomen - att saker rinner ut i sanden som elever tagit upp.
Boka in ett nästa möte med tid och plats, ökar chanserna till god återkoppling.

TA IN ELEVEN I TIDIG BESLUTSFAS (annars skendemokrati)


Reflektion som Mimmi delar med sig av:

Ofta blir det fel att elevdemokrati är något som ska göras bredvid den andra verksamheten, dvs ett sidospår, ett fokusområde som skolor uttrycker att de behöver bli bättre på. Inflytandet ska implementeras MER! T ex vid planeringsdagar/planering av arbetsområde kan elevinflytande tas hänsyn till mer.

Här är Mimmis Maslow-trappa när det gäller elevinflytande:

Tydligen är det enligt viss statistik mer inflytande i de lägre åren FAST det står att elevinflytande ska öka med åldern. Behövs förändras.
Hon beskriver också att det finns ett tydligt samband mellan elevers bakgrund och deras sätt att utöva inflytande (akademiska barn som fått uttrycka åsikter mm jämfört med barn med andra bakgrunder).

Hon avslutar med att beskriva huvudmans och lärarnas ansvar i demokratiarbetet som byggs upp från grunden.

Johans kommentar:
Kan vi utveckla implementeringen av elevinflytandet i vår undervisning? Få eleverna med i planeringen kring arbetsområden, ha dem med i processen när vi presenterar mål och krav i våra ämnen? Jag tror det. Vinsten skulle förmodligen vara ökad förståelse hos fler elever och att de har större chans att ta till sig undervisningen och ökad motivation säkert.

Fågel får fundera vidare på detta kring elevinflytande.

/Johan

SriniSwaminathan

som startade med att buga sig i tacksamhet mot oss i publiken för all den erfarenhet till pedagogisk kunskap hos oss. Srini har bara arbetat som pedagog i fyra år.
Magic, joy and dreams!  Ord som är viktiga,
Får jag eleverna att le eller skratta så har jag kommit halvvägs. Allt kan läras men ingen kunskap kan förmedlas.
What will I do about it?
What will I change today?
What will I learn from it?

Tre frågor som Srini ställer sig tillsammans med sina elever och reflekterar över dem. Att flippa klassrummet är för Srini att se saker ur elevernas perspektiv.Om jag inte kan åka ut med mina elever i verkligheten får jag ta in verkligheten till klassrummet.
Att se glädje i att undervisa i en helt annan verklighet. Att se saker för vad de är och använda sig av det lilla för att med relationer och uppfinningsrikedom göra skolan viktigt och mycket lustfylld. Klockren rätt igenom!
En stund i Srinis klassrum får mig att skippa allt annat och rusa in i ett klassrum i närheten och ta på ett förkläde och sätta igång med undervisningen,
/J

Hur föder skolan bäst kreativitet/en - Anders Erenius

En föreläsning på trygg skånska med hög igenkänningfaktor. Anders menar att grunden till all kreativitet i skolan måste utgå från VAR varje elev påbörjar sin personliga resa i enlighet med Sören Kirkegaards berömda citat; 'Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där'.
Nästa steg i utvecklingsprocessen är att allt vi gör i skolan, ja verkligen ALLT, ska vara på riktigt...på blodigt allvar. Vad innebär det då? Här dras då paralleller till ämnesövergripande projekt liknande Fågelskolans årliga musikal. 'På riktigt' innebär bl a att man handgripligen genomför arbetsområdet 'learning by doing' och att man tvingas göra det inför en skarp publik.
Detta tangerar min egen uppfattning av utvecklingsområden i skolan idag. Vi måste effektivisera genom ämnesövergripande arbetsområden med tydliga inslag av 'learning by doing'. Med ett allt digrare centralt innehåll måste vi hitta de gemensamma beröringspunkter som de facto finns. Laborativt arbete, studiebesök och annan pedagogisk verksamhet som vi kallar 'learning by doing' har vi lämnat bakom oss likt en Östtysk Trabant...för sådant har vi inte utrymme/tid/ork under de omständigheter som råder i skolan idag.
Bra där Anders - en magsugare som kändes. Fem Birdy Nam Nam av fem möjliga...
Sar så!

Ann-Marie Körling - det viktiga mötet med eleven

Ann-Marie är en stor inspiratör, författare och lärarutbildare. Hon var på Fågel och lärde oss mer om LUS (Läsutvecklingsschema) nån gång tidigt 2000-tal om jag minns rätt.
Hon kommer att försöka inspirera till nya steg i lärandet genom att förmedla kraftfulla exempel hon själv tagit intryck av.


Så vad säger hon egentligen på SETT2014?

Läraren sätter ribban och sänder signaler till eleverna genom sitt beteende och sin fokus.
Tänker vi efter en dag - vad har vi nu lärt oss? Eller tänker vi - vad hann vi inte med? Gäller att ha rätt fokus här och att vi använder språket på rätt sätt. Lyssna på elevernas idéer och egna ord när de visar vad de lärt sig. Lyssna på elevens berättelse. Möt dem där de är. Visa respekt mot varje elev och att de kan. De behöver prata om sitt lärande. Om de sitter i klassrummet och säger när du ska inleda en lektion "åh så trååååkigt!", så kan det vara följande saker läraren behöver ta hänsyn till (varför säger de att det är tråkigt?):

Johans kommentar

Ann-Maries huvudbudskap verkar vara:

MÖTET MED ELEVEN. Att visa respekt för elevernas lärande, lyssna på dem på riktigt och försöka ha med dem i processen och låta deras nivå och behov få utforma undervisningen. Inkludera elevernas tankar och feed-back som de ger läraren genom sina uttryck (om man vågar lyssna in det de säger).

Ja det var nog det hon ville säga.

Och det är väl en rimlig tanke att vi ska följa detta budskap. Frågan är hur flexibla vi är. Vill vi hålla oss till vår planering trots att elever inte förstår eller att de inte är med på tåget? Stannar vi verkligen upp och lyssnar efter vad problemet är, och om jag egentligen behöver redigera eller stöpa om det jag undervisar en aning. Vågar vi använda eleverna i denna process? Förmodligen kan de ge oss värdefull info till oss här, OM vi är beredda att släppa lite på taget och lyssna. Sen förändra.

Johan

Inkludering i skola med Mattias Odhner Larsson

En rektor på podiet! Vad blir det då?

Normen för vad svensk skola är? Det ska handla om att göra rätt saker! En pojke som älskar skola och studsar in på skolgård.
Vi  mäter , väger och utvärderar utan att ha någon aning om vad vi ska med den kunskapen till. En rektor ska säga JA till allting... hm...?
Vi behöver sluta att prata om det som ett problem. Alla ska ha möjlighet att lyckas.

Det blir bra om den undervisande pedagogen är glad.

Vad ska vi mäta?

Känsla av välkomnande
Ser man varandra
Finns en ritualiserande uppstart på starten
Tydliga mål för verksamheten. Om jag kommer in i klassrum förstår jag genast vad som görs ?
Alla ska vara aktiva, hur bjuder vi upp till dans
Vi måste våga drömma!

Hu, vansinnigt svårt , Mattias var underbar, kanon men rackarns svårbloggat!
/j

Näthat -Elza Dunkels

Dag 2 - nu är man på G och förväntningarna är ganska höga inför denna föreläsning. Här borde finnas en hel del matnyttigt till den kostcirkel som kallas 'Sex o Samlevnad' i SO. Inledningsvis presenteras en hel del intressant fakta...majoriteten av näthatet utförs av vuxna - i huvudsak med politiska undertoner....av den lilla andel som utgörs av ungdomar är flickor överrepresenterade...på nätet råder ett annat socialt spel o många gånger kan det vara den man minst anar som är förövaren. Bra så långt - problemet är inringat - vad kan vi då göra åt det? Där blev det tvärstopp... istället för konkreta lösningar presenteras olika webforum och webbaserade utbildningar. Ett vagt resonemang kring att vi måste ge ungdomarna 'nödutgångar' nämns - men djupare än så här blir det inte. En aning besviken lämnar man lokalen. Betyget bli lite som COOPS blåvita chili con carne - inte hetare än så...två Birdy Nam Nam.

Ingela Netz - vilka utmaningar och möjligheter har skolan?

ABSTRACT:
Ingela jobbar som verksamhetsstrateg i Södertälje (pendlar mellan 17 kommunala grundskolor i S-tälje). I en tuff kommun har hon dragit en hel del erfarenheter om hur en skola kan lyckas och hur man kan hitta nya vägar till framgång. Ska skolan ändras så ska det ske i den dagliga praktiken. Vi måste ifrågasätta rådande normer och föreställningar om t ex lärarrollen, undervisningstid och mätning av resultat.



Så vad säger hon egentligen?

Öppningsbilden...

(Om man är riktigt snygg hela tiden - lär man sig då inget?)
Det hon egentligen säger är att på vägen till förändringar och utveckling måste vi våga att INTE vara snygga (dvs det tar emot, vi blir arga mm).

Krävs skickliga ledare och lärare för att klara av den utmaning som t ex Södertälje står inför (harvar nu i "botten"). Hon menar att det gäller att våga pröva. Skolan har ett väldigt tydligt RAMVERK  men det gäller att ändå våga "spränga systemet" (inom ramen av systemet). En kommun som är i kris behöver våga förändra och göra "revolution".


"Undervisningstid" kanske skulle vara "lärandeuppdrag" istället. Dvs ett nytt fokus, timplanfokus byts ut mot måluppfyllelse/lärande.
Rektor måste se över organisationen så att lärarna kan lyckas med sitt uppdrag. T ex behöver lärare jobba mer tillsammans (LGR-11 är så stort och komplext) och planera/bedöma ihop. Ingela driver igenom att lärarna ska vara mer tid på jobbet (reglera om arbetstid).

Mäta resultat? Mäter vi elever eller lärande? Samla in mätning på vad elever lär sig - och omorganisera efter vad vi ser. Hon tar upp ett exempel där Ronnaskolan i S-tälje omorganiserade var sjätte vecka, eftersom elevernas resultat visade att det behövdes göras nytt. Ingela är säker på att vi behöver samarbeta MER för att lyckas bättre i skolan.
Hon berättar att de satsar på två lärare i 30-klass. Har visat sig fungera MYCKET bra. Fokus här är att man INTE ska arbeta ensam.

Mäta undervisning varje vecka - vad gick bra? Vad gick inte bra? FÖRÄNDRA! De träffas i grupp av lärare för att förändra sin egen undervisning och bättre ta hand om klasser/elever och följer en metod som heter LEAN. (Lite som vårt BFL-grupperna vi har på Fågel)


Potentionom - intressant uttryck. Vad ser du för potential i MÄNNISKOR och SITUATIONER i din undervisning? Att vara en potentionom....




Johans kommentar: Hon har rätt i att vi behöver samverka mer kring undervisningen för att klara alla delar av styrdokumenten. Även att vi behöver träffas och hjälpa varandra i att utveckla vår undervisning. Vi har ju varandra som resurser. Att våga tänka nytt kanske också är något vi måste, framför allt om vi fastnar i ett problem på vår skola. Då ska man inte vara rädd för att göra revolution. 

Hasta la victoria siempre!


/Johan

Sett Dag 2 blir det bättre nu?

Stephanie Hamilton,

berättar hur en digital miljö kan skapa en utvecklande lärmiljö för barn med speciella behov. Stephanie tar oss kort i hur informationsflödet till våra elever har har ökat explosionsartat i och med den digitala utvecklingen. Stephanie beskriver hur nu informationen bara öser över oss!
Hur hanterar vi den mängd av information? För att kunna detta behöver vi fokusera även på hur miljön ser ut i lärmiljön.
From information to meaning- hur bygger vi innovatörer i skolan? Genom att sitta på samma sätt i klassrummet som vi gjort i 100 år så att skolsystemet ska mala fram studenter...Fast vi har öst in teknologi i klassrummen har inte inget egentligen förändrats i skolsalen.
Rummet ska vara till för eleverna, lärande ska inte vara fysiskt obekvämt- den ska vara bra både för öga och kropp.
Vi behöver ge eleverna mer inflytande i hur lärmiljöerna ska både se ut och kännas.
Lärmiljöer; Lägereld, runt vatten hål, i grottor (mysiga miljöer)...bilder av situationer där bra lärmiljö kan  skapas.
Var skapar vi miljöer i skolan där elever kan visa sina kunskaper, vi har stora gymnastikarenor, teatrar där pjäser och musik kan visas... men var är miljöerna där annan kunskap ska visas upp? Varför istället för för vilket syfte? 
Stephanie tar oss snabbt och smidigt i hur vi behöver hela tiden tänka på vår miljö i skolorna så att lärandemiljöer skapas!
Lägereldar, vattenhål och mysiga "grottor" där elever blir kreativa i sin numer digitala verklighet där pedagogens fysiska placering helt har förändrats.
Men, var står forskningen i detta? Är detta något som gagnar lärandet eller ännu en nyck som gagnar de elever som har störst möjligheter? Detta får vi inga svar på , men när det  är den andra föreläsningen på mässan som på något sätt tar upp detta ämne är det något som vi nog får höra mer av framöver..
Lärandet tar inte slut när du går ut från klassrummet.
En bra start på Sett dag 2.
Mot nätettikett! Bråttom ....

Malin Broberg - Alla är experter på sina egna liv - även eleverna

OK, hon var ett energiknippe. Körde lite på underhållning och "lära känna varandra" vilket var en aning svårt då vi var 500 pers och alla hade hörlurar (s k tyst föreläsning). Hennes main object var att hon skulle förmedla att det är viktigt att se eleverna som experter på sig själva och att de måste lyssnas på som individer som har massor av kunskaper och idéer. Vi vuxna ska ha ett "coachande förhållningssätt" där vi följer följande fokus:

-aktivt lyssnande, bekräftande mot den som talat 
-öppna frågor
-tilltro till eleven
-planera och sätta mål
-skapa medvetenhet

Kändes ganska klassiskt och mycket 2000 med just coachande förhållningssätt. Lite uttjatat?
Den här föreläsningen gav inget särskilt nytt tyvärr, trodde det skulle gå in mer på självbedömning och ge konkreta exempel på hur elever jobbar med att äga sitt lärande och den processen.

Jag tar med mig ett otroligt gott exempel som Malin visade i form av en filmsnutt där en elev arbetat i engelska med att göra en muntlig presentation av sig själv i form av en video. (Gjord i iMovie på en Ipad)
Rörliga bilder/foto parallellt med inspelad röst OCH musik i bakgrunden, snygga klipp och proffsigt redigerad. 

Detta ska vi möjliggöra NÄR VI FÅR PADDOR!!!!!! Länge leve Hedda Hylander-fonden - må den ge oss verktyg för såna här presentationer!! Värsta Hollywood-stylen...

/JOhan

Det omvända klassrummets möjligheter o utmaningar

Fick plats på första bänk, nästan lite konsertkänsla....Katarina Lykken R:tyer (hittar inte 'tyskt y' på min läsplatta) levererar. Konkreta ide'er direkt från hennes eget klassrum. Enkla medel som betyder en stor skillnad, både för oss pedagoger såväl som elever. T ex feedback på skriftliga arbeten genom att på en datorskärm markera områden i elevtexter som man som lärare vill diskutera - därefter filmar man skärm (med text) o kommenterar muntligt som sparas som ett ljudspår inbäddat i filmfilen. Filen exporteras därefter till respektive elev, t ex via forum i Its learning. Snabbt, smidigt o minimalistiskt men ändå otroligt effektivt. Katarina får dagens toppnotering, hela fem Birdy Nam Nam.
Sar så!

Anders Holmgren - bedömning för lärande

Ja då var det dags för dagens på pappret mest intressanta föreläsare. Gött.

Kan Anders upplysa oss i vårt formativa bedömningstänk och koppla ihop det i en digital kontext?
Väntar med spänning....


Han börjar med att visa en filmsnutt om en frisör som har en färdigklippt kund framför sig med en färdig frisyr. Frisören kommenterar hur resultatet blev och hur han måste göra nästa gång för att ännu bättre utföra den här frisyren. Skulle kunna vara en elev som kommenterar kvaliteten i sin text i svenska, och hur texten skulle kunna utvecklas. "Att äga sin egen kvalitet" och kunna se kvaliteten i det man gör.

Det är viktigt att lära sig vad som är bra eller inte bra resultat. Eleven själv behöver reflektera kring sitt eget skolarbete och kunna bedöma sig själv för att lyckas bra i skolan och senare.

Centrala innehållet kan bli stressigt att hinna med, men det är viktigt att förstå att det Centrala innehållet inte ska "levereras". Det vi måste kunna se är "var är eleven i förhållande till målen?" Jag är "här" och behöver då "dit".

BFL - ett sätt att tydligare visa på vad "kvalitet" är. Diskutera resultat i förhållande till mål, kunskapskrav, tydliggöra mål och kriterier.

Han pratar om en "bro mellan det läraren lär ut och det eleven lär sig" - finns en klyfta där som kan överbryggas m hjälp av bedömning för lärande. Framför allt elever som har en icke-akademisk bakgrund behöver få inblick och förståelse här.

Anders gillar inte matriser alls. De pressar på uppifrån, förstås inte av eleven. Bättre att bryta ner till ett språk som eleverna förstår. Se bild nedan:

Anders menar att det är viktigt att eleven reflekterar kring vad den lärt sig och får lära sig att se sitt nästa steg för att utvecklas (m hj a läraren). Dvs äga sitt lärande, få in ett metakognitivt perspektiv i dess lärprocess.
T ex: Avsluta en lektion tio minuter innan tiden är ute, låt eleverna reflektera över vad den lärt sig och vill lära sig mer av. Framåtsyftande. Blir också ett kvitto för läraren hur den kan gå vidare nästa vecka/lektion.

FEEDback ska ges till läraren från eleverna, snarare än från läraren till eleverna. Om de ska involveras i lärprocessen och äga sitt lärande.

MEDVETANDEGÖR ELEVERNA OM DERAS LÄRANDE!!!!

Samtalsgrupper - som Fågel redan håller på med - berör han sedan och försöker formulera sig kring sådant som han ser som viktigt. Struktur, att vi äger vår egen professionsutveckling och att vi arbetar under en längre tid för att få effekt (tar tid innan resultat syns).


KOLLEGIALT LÄRANDE AV BFL

Kollegialt lärande mycket viktigt. Vi behöver utvecklas i vår undervisning och kan göra detta genom att arbeta tillsammans. T ex auskultera varandras lektioner.
Han nämner att ett sätt att få alla kollegor att se hur en lektion kan gå till och sedan diskutera tillsammans, är att förlägga en lektion (med elever) till konferenstid. (snacka om kollegial satsning och att samarbeta för att utveckla undervisningen!!!)


JOHANS KOMMENTAR:
Anders gjorde ett grymt jobb med att illustrera kärnan i det vi måste utveckla i skolan just nu!
Kan vi göra detta på Fågel??? JA!!


/JOhan

Webbstjärnan - hur använder vi nätet i skolan och varför?

Kristina Alexandersson - .SE Webbstjärnan


Internet i skolvardagen - hur och varför?

Internet en självklarhet för dagens barn, 87% har smartphone i mellanstadiet.

Här lite av vad de gör med sin telefon på nätet skolan:

- Sms tjejer
- Youtube killar
- Båda FBar
- Surfar runt
- Socialiserar , FB sms hänger med polare
- Även skolarbete sker så klart


Hur digitalt kompetenta är barnen? Säker och kritisk användning av nätet är ju målet och det får vi vuxna arbeta med så de får med sig.


Vad vill Webbstjärnan?
Gör klassrumsarbete och publicera på nätet istället, t ex spela in något på film och lägg upp på nätet. Använd internet mer! Skapa innehåll på nätet. 

Varför ska man använda internet mer i undervisningen?

Skolarbetet NÅR fler! Publicera.
Motivationen ökar då och då lär de sig mer.

Utifrån användningen av webbplats och internet kan läraren ställa frågor och gå in mer på djupet kring internetanvändning och hur man kan använda program, sociala medier och webbplatser. 

Hur hamnar man på google?
Hur kan man få bättre placering på google?
Vem får publicera vad?
Hur? Vad får inte publiceras?


Nätetik

Nätetik finns i webbstjärnans arbetsmaterial. "Schyssta stjärnor"

Där finns en användbar guide till hur/om jag får publicera en bild på nätet.
Eller att använda befintliga bilder från nätet i sina arbeten. Får man det? (Inte för att lägga ut på nätet, men i slutna sällskap får man visa)

Kristina pratar om Creative commons som finns på en del webbsidor - upphov finns kvar men ni måste göra som jag vill att ni ska göra (cc). Dvs följ ansvariges riktlinjer så får du använda bilden.

Webbstjärnan har en bra källkritisk guide till internet och källor. Användbar och bra för eleverna.'

Webbstjärnan ger support, utbildning, mm till lärare.


Johans reflektion: Om man vill använda sig av källkritik och internet, besök Webbstjärnan på nätet och ta kontakt om du vill fördjupa/utbilda dig mer.