Skoldagarna 3, Malmö 15/10 2014

Skoldagarna 3

Förra veckan var jag på Skoldagarna i Malmö. Det var en mycket intressant och inspirerande dag. Har ni möjlighet så rekommenderar jag er att gå nästa år.

Detta var ett av de seminarier jag besökte:

Lärare lyfter läsning

Skolverket

God läsförståelse är ett av skolans kärnuppdrag och vägen till lärande i alla ämnen. Lärare från Kroksbäcksskolan i Malmö berättade om hur de har utvecklat läsundervisningen och nu arbetar språkutvecklande i alla ämnen genom ”genrepedagogik” och ”cirkelmodellen”.

De lyfte vikten av att skolan har en ledare som arbetar för genomförandet över hela skolan och att alla nyanställda snabbt får en introduktionskurs i hur de arbetar.

Genrepedagogik/texter:

·         Återgivande

·         Förklarande

·         Informerande

·         Narrativa

·         Instruerande

·         Faktatexter

Cirkelmodellen i korta drag:

Fas 1 Introducera ämnet

·         Vilka ord är svåra?

·         Expertord/ämnesord

·         Expertgrupper-forska

·         Blandgruppet-berätta

Fas 2 Struktur, språkliga drag och syfte

·         Arbete med text

·         Rubriker, färdiga och egna

·         1 stycke/grupp

·         Gör egna frågor i grupp till den nya gruppen

Vem är mottagaren?

Vem är författaren?

Vad är budskapet?

Är texten subjektiv/objektiv?

 

Fas 3 Gemensam fas

·         Att skapa gemensamt, text

Fas 4 Självständig fas

·         Egen text

 

De arbetar mycket med både mallar och stöttning i genrepedagogiken och tanken är att alla är språklärare.

Läslyftet

Skolverket berättade sedan om det kommande läslyftet vars mål är att förbättra elevens läsförståelse och skrivförmåga.

Det finns redan nu material på webben. Länk nedan:

www.skolverket.se/laslyftet

Nu håller man på med utprövningar och det drar igång på riktigt läsåret 2015-2016. Spännande!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skoldagarna 2, Malmö 15/10 2104

Skoldagarna 2

Förra veckan var jag på Skoldagarna i Malmö. Det var en mycket intressant och inspirerande dag. Har ni möjlighet så rekommenderar jag er att gå nästa år.

Detta var ett av de seminarier jag besökte:

Jobba smart- att vara en bra lärare utan att jobba ihjäl sig

Helena Kvarnsell, lärare i matte, NO och teknik för år 7-9

Det jag tog med mig från detta seminarium var att det kändes väldigt skönt att få träffa en lärare som verkligen lärt sig att skilja på arbete och fritid. Hon är mycket medveten om det provocerande i att säga att hon hinner med sitt jobb på sin arbetstid men berättar ändå, med mycket humor, om hur hon gör för att inte jobba ihjäl sig samtidigt som hon får sina elever att lära sig så mycket som möjligt.

Hennes tips:

·         Lita på din profession!

·         Lita på eleverna!

·         Välj bort!

·         Prova nytt!

 

Skoldagarna 1, Malmö 15/10 2104

Skoldagarna 1

Förra veckan var jag på Skoldagarna i Malmö. Det var en mycket intressant och inspirerande dag. Har ni möjlighet så rekommenderar jag er att gå nästa år.

Detta är ett av de seminarier jag besökte:

Digital storyline-bloggen som en virtuell mötesplats-

Monica Carlsson, lärare i svenska, engelska och tyska i årskurs 6-9

Här fick vi möta metoden storyline som används för att skapa fiktiva mötesplatser som befolkas av påhittade karaktärer. Monica har tagit metoden in i den digitala världen i form av olika bloggar där kunskaper tränas och delas med alla deltagare för att skapa sammanhang och ett mer meningsfullt och lustfyllt lärande.

Vi fick massor av tips och idéer på hur man kan arbeta med språk i form av bloggar och metoden storyline. Här nedan kommer länkar till några Monicas bloggar. Läs och låt dig inspireras!

http://fritidsgarden1.blogspot.se/

http://taurusexpress.blogspot.se/

http://kulattlara.blogspot.se/2012/05/storyline-am-campingplatz.html

 

 

 

 

 

 

En läsande klass

Förra veckan var jag på Stadsbiblioteket här i Lund på pedagogiskt café kring ”En läsande klass”. Detta är kort sagt ett material som skapades för att förbättra läsförståelsen. (Pernilla berättade om detta på vårt teach meet för ett tag sedan.)

Det var intressant att höra hur andra skolor har börjat arbeta med detta. Främst är det anpassat till år F-6 men på mötet träffade jag andra 7-9 lärare som ska använda sig av ”En läsande klass- material”.

Vi funderade på om det kan vara så att materialet kommer att byggas ut för år 7-9 så småningom. Det hoppas vi på i alla fall.

Jag tänker att det än så länge går att använda sig av texter och uppgifter som ligger på sidan för år 6 i år 7-9 eftersom det är så pass nytt än så länge och våra elever inte arbetat med det när de gick i år 6.

 

Nästa träff är den 26/11. Håll utkik!

Titta gärna närmare på materialet här:

http://www.enlasandeklass.se/

 

 

 

 

BFL - Bedömning För Lärande del 1

Andreia Balan, lektor på Skol och Fritidsförvaltningen i Helsingborg leder Kommunförbundets satsning på fortbildning i Bedömning för lärande där jag deltar.

Vad är BFL?

Förändrad kunskapssyn ligger i botten av BFL.  Eleven lär i ett socialt sammanhang, i en kontext och är aktiv i processen. Kunskap överförs inte enbart av vuxen till elev.

Man har upptäckt att bedömning kan användas för att UTVECKLA elevers förmågor, inte bara mäta dem summativt, vilket vi historiskt gjort. Vi kan med BFL stödja dem i lärandeprocessen. Alltså, ett delvis nytt sätt att tänka.

Formativ bedömning = Man använder information man samlat in om en förmåga eleven har, till att anpassa undervisningen och elevens lärande.

Vad skiljer BFL från annan bedömning? (se bild)

Nyckeln är inte att bli bra på EN metod, utan att förstå och behärska olika lärandestrategier, växla mellan dem om det behövs. Jobba med eleverna, kolla av vad som gick bra, vad de lärt sig – och anpassa sedan utifrån hur de behöver gå vidare.

HÄR KOMMER NÅGOT SOM ÄVEN JENS TRYCKER PÅ:

Både lärare, elev och elevs kamrater behöver kunna vara insatt/använda följande:   

- Vart är eleven på väg? (mål, kunskapskrav)

- Var befinner den sig nu? (summativ avstämning mot kunskapskrav)

       - Hur ska den gå vidare? (feedback, framåtsyftande)

DE FEM NYCKELSTRATEGIERNA

1. FÖRTYDLIGA MÅL OCH KRITERIER – VARFÖR?

Skapa en gemensam referensram och mening med varför man ska lära sig saker och delta i undervisningen och utvecklas. Även att tydliggöra skillnader i kvalitét kring kunskaper och förmågor.

Hur kan man få med eleverna i att förstå vad det är för skillnad mellan  en E, C eller A-text t ex?

Tommy Lucassi är lärare och kör ett intressant exempel, kolla här hur han visualiserar olika nivåer med eleverna:

https://www.youtube.com/watch?v=jp5mw6Ync4k

Här några tekniker om man ska jobba med att FÖRTYDLIGA MÅL OCH KRITERIER (bild)

MATRISER

Matriser är ett BRA sätt att förtydliga mål, kunskapskrav och hur progressionen kan se ut.

Uppgiftsspecifik matris eller generell matris?

Vad är bäst?

Andreia menar att de generella matriserna är bättre ur formativ synpunkt, eftersom de kan appliceras i flera situationer och ämnen, områden mm.

Uppgiftsspecifika, t ex "tema vatten" är lättare att förstå, men sen kan de inte generaliseras till andra områden.

DÖD ELLER LEVANDE MATRIS?

Det viktiga med matriser är att man pratar med eleverna om kunskapskrav och kvalitetsskillnader - SAMTIDIGT som man visar och pratar om konkreta exempel. Eleverna behöver koppla ihop den ofta svåra matristexten med något konkret så de förstår. Sedan behöver detta repeteras, visas och diskuteras igen, flera gånger under arbetsområdet. Annars glöms den bort och blir....DÖD!

Avsätt tid för det!

Matriser kan vara väldigt svåra för lärare och elever, särskilt om man kör direkt från skolverkets kunskapskrav.

Andreia visar några exempel på hur man kan förenkla matriser och FOKUSERA på skillnaden i PRGORESSIONSORDEN (kvalitetskriterier) och att man bara plockar ut FÖRMÅGORNA utan all jobbig text. Då kan det se ut så här:

Uppdraget blir här att läraren ser till att det finns exempel att visa, diskutera kring (eller som Lucassi, sätt upp dem i klassrummet under E, C, A.