Sett ur ett Fågelperspektiv!

Nu är mässan slut för vår del och vi är på väg mot Lund och Fågel igen. Två dagar med fullspäckat program för en skola som vill fram och bryta vidare i nya spännande saker.
Bloggen har dragit igång rejält och vi tre har jobbat hårt efter var föreläsning med att reflektera och beskrivit våra upplevelser i korta fragmentariska instick.
Detta är vår början på att dela med oss av de fortbildningar som vi på Fågelskolan är med utanför vår skola eller med saker på skolan. Allt är utveckling!
Ni som då läser, kommentera! Reflektera, ge oss feedback så vi kan brinna vidare för det som vi gillar mest, skola!

Från Fågel på Sett , Johan, Sven och Jens

Tack för oss denna gång

Mimmi Garpebring - SVEA (Sveriges elevråd)

Hon börjar med att berätta om en lärare som sagt "så jävla jobbigt med elevdemokrati" och problematiserar det.


Varför ska vi ha elevinflytande?

- En rättighet och det SKA man ha, det är lagstadgat
- Ökad motivation skapas
- Skolans demokratiuppdrag uppfylls (tillsammans skapar vi något bättre än om vi är själv)


Var börjar man?

Gör en utvärdering på våren och kolla av läget när det gäller:
- inflytande (Inte överallt man vet VAD inflytande är för något. Måste förklaras och visas konkret under elevens skoltid, tidiga år gärna)
- trivsel
- värden o kultur

Skapa en utgångspunkt -  ett nolläge. Här är vi. Sedan gå vidare och utveckla elevdemokratin.



Här några viktiga fokus kring elevdemokrati som Mimmi tar upp:

FORTBILDNING KRING ELEVDEMOKRATI
Satsa på fortbildning om elevdemokrati. För vuxna och barn.

ELEVERS ORGANISERING
Bjud in eleverna till ledningsmöten mm så att de tar aktiv del i beslutsfattande.
Avsätt resurser till t ex elevråd och annat för eleverna.
Låt dem inte bara få bestämma färgen på väggarna - utan vara med mer så långt det är möjligt och rimligt.

FÅ FRÅGAN
Våga ställa frågan till dem och lyssna in elevernas svar på allvar.

ÅTERKOPPLING
Om eleverna tagit upp något måste de få återkoppling på det, hur har det gått, kollade läraren upp det den frågade efter, lätt att glömma bort här säger Mimmi. Detta tas upp som ett mycket vanlig fenomen - att saker rinner ut i sanden som elever tagit upp.
Boka in ett nästa möte med tid och plats, ökar chanserna till god återkoppling.

TA IN ELEVEN I TIDIG BESLUTSFAS (annars skendemokrati)


Reflektion som Mimmi delar med sig av:

Ofta blir det fel att elevdemokrati är något som ska göras bredvid den andra verksamheten, dvs ett sidospår, ett fokusområde som skolor uttrycker att de behöver bli bättre på. Inflytandet ska implementeras MER! T ex vid planeringsdagar/planering av arbetsområde kan elevinflytande tas hänsyn till mer.

Här är Mimmis Maslow-trappa när det gäller elevinflytande:

Tydligen är det enligt viss statistik mer inflytande i de lägre åren FAST det står att elevinflytande ska öka med åldern. Behövs förändras.
Hon beskriver också att det finns ett tydligt samband mellan elevers bakgrund och deras sätt att utöva inflytande (akademiska barn som fått uttrycka åsikter mm jämfört med barn med andra bakgrunder).

Hon avslutar med att beskriva huvudmans och lärarnas ansvar i demokratiarbetet som byggs upp från grunden.

Johans kommentar:
Kan vi utveckla implementeringen av elevinflytandet i vår undervisning? Få eleverna med i planeringen kring arbetsområden, ha dem med i processen när vi presenterar mål och krav i våra ämnen? Jag tror det. Vinsten skulle förmodligen vara ökad förståelse hos fler elever och att de har större chans att ta till sig undervisningen och ökad motivation säkert.

Fågel får fundera vidare på detta kring elevinflytande.

/Johan

SriniSwaminathan

som startade med att buga sig i tacksamhet mot oss i publiken för all den erfarenhet till pedagogisk kunskap hos oss. Srini har bara arbetat som pedagog i fyra år.
Magic, joy and dreams!  Ord som är viktiga,
Får jag eleverna att le eller skratta så har jag kommit halvvägs. Allt kan läras men ingen kunskap kan förmedlas.
What will I do about it?
What will I change today?
What will I learn from it?

Tre frågor som Srini ställer sig tillsammans med sina elever och reflekterar över dem. Att flippa klassrummet är för Srini att se saker ur elevernas perspektiv.Om jag inte kan åka ut med mina elever i verkligheten får jag ta in verkligheten till klassrummet.
Att se glädje i att undervisa i en helt annan verklighet. Att se saker för vad de är och använda sig av det lilla för att med relationer och uppfinningsrikedom göra skolan viktigt och mycket lustfylld. Klockren rätt igenom!
En stund i Srinis klassrum får mig att skippa allt annat och rusa in i ett klassrum i närheten och ta på ett förkläde och sätta igång med undervisningen,
/J

Hur föder skolan bäst kreativitet/en - Anders Erenius

En föreläsning på trygg skånska med hög igenkänningfaktor. Anders menar att grunden till all kreativitet i skolan måste utgå från VAR varje elev påbörjar sin personliga resa i enlighet med Sören Kirkegaards berömda citat; 'Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där'.
Nästa steg i utvecklingsprocessen är att allt vi gör i skolan, ja verkligen ALLT, ska vara på riktigt...på blodigt allvar. Vad innebär det då? Här dras då paralleller till ämnesövergripande projekt liknande Fågelskolans årliga musikal. 'På riktigt' innebär bl a att man handgripligen genomför arbetsområdet 'learning by doing' och att man tvingas göra det inför en skarp publik.
Detta tangerar min egen uppfattning av utvecklingsområden i skolan idag. Vi måste effektivisera genom ämnesövergripande arbetsområden med tydliga inslag av 'learning by doing'. Med ett allt digrare centralt innehåll måste vi hitta de gemensamma beröringspunkter som de facto finns. Laborativt arbete, studiebesök och annan pedagogisk verksamhet som vi kallar 'learning by doing' har vi lämnat bakom oss likt en Östtysk Trabant...för sådant har vi inte utrymme/tid/ork under de omständigheter som råder i skolan idag.
Bra där Anders - en magsugare som kändes. Fem Birdy Nam Nam av fem möjliga...
Sar så!

Ann-Marie Körling - det viktiga mötet med eleven

Ann-Marie är en stor inspiratör, författare och lärarutbildare. Hon var på Fågel och lärde oss mer om LUS (Läsutvecklingsschema) nån gång tidigt 2000-tal om jag minns rätt.
Hon kommer att försöka inspirera till nya steg i lärandet genom att förmedla kraftfulla exempel hon själv tagit intryck av.


Så vad säger hon egentligen på SETT2014?

Läraren sätter ribban och sänder signaler till eleverna genom sitt beteende och sin fokus.
Tänker vi efter en dag - vad har vi nu lärt oss? Eller tänker vi - vad hann vi inte med? Gäller att ha rätt fokus här och att vi använder språket på rätt sätt. Lyssna på elevernas idéer och egna ord när de visar vad de lärt sig. Lyssna på elevens berättelse. Möt dem där de är. Visa respekt mot varje elev och att de kan. De behöver prata om sitt lärande. Om de sitter i klassrummet och säger när du ska inleda en lektion "åh så trååååkigt!", så kan det vara följande saker läraren behöver ta hänsyn till (varför säger de att det är tråkigt?):

Johans kommentar

Ann-Maries huvudbudskap verkar vara:

MÖTET MED ELEVEN. Att visa respekt för elevernas lärande, lyssna på dem på riktigt och försöka ha med dem i processen och låta deras nivå och behov få utforma undervisningen. Inkludera elevernas tankar och feed-back som de ger läraren genom sina uttryck (om man vågar lyssna in det de säger).

Ja det var nog det hon ville säga.

Och det är väl en rimlig tanke att vi ska följa detta budskap. Frågan är hur flexibla vi är. Vill vi hålla oss till vår planering trots att elever inte förstår eller att de inte är med på tåget? Stannar vi verkligen upp och lyssnar efter vad problemet är, och om jag egentligen behöver redigera eller stöpa om det jag undervisar en aning. Vågar vi använda eleverna i denna process? Förmodligen kan de ge oss värdefull info till oss här, OM vi är beredda att släppa lite på taget och lyssna. Sen förändra.

Johan

Inkludering i skola med Mattias Odhner Larsson

En rektor på podiet! Vad blir det då?

Normen för vad svensk skola är? Det ska handla om att göra rätt saker! En pojke som älskar skola och studsar in på skolgård.
Vi  mäter , väger och utvärderar utan att ha någon aning om vad vi ska med den kunskapen till. En rektor ska säga JA till allting... hm...?
Vi behöver sluta att prata om det som ett problem. Alla ska ha möjlighet att lyckas.

Det blir bra om den undervisande pedagogen är glad.

Vad ska vi mäta?

Känsla av välkomnande
Ser man varandra
Finns en ritualiserande uppstart på starten
Tydliga mål för verksamheten. Om jag kommer in i klassrum förstår jag genast vad som görs ?
Alla ska vara aktiva, hur bjuder vi upp till dans
Vi måste våga drömma!

Hu, vansinnigt svårt , Mattias var underbar, kanon men rackarns svårbloggat!
/j

Näthat -Elza Dunkels

Dag 2 - nu är man på G och förväntningarna är ganska höga inför denna föreläsning. Här borde finnas en hel del matnyttigt till den kostcirkel som kallas 'Sex o Samlevnad' i SO. Inledningsvis presenteras en hel del intressant fakta...majoriteten av näthatet utförs av vuxna - i huvudsak med politiska undertoner....av den lilla andel som utgörs av ungdomar är flickor överrepresenterade...på nätet råder ett annat socialt spel o många gånger kan det vara den man minst anar som är förövaren. Bra så långt - problemet är inringat - vad kan vi då göra åt det? Där blev det tvärstopp... istället för konkreta lösningar presenteras olika webforum och webbaserade utbildningar. Ett vagt resonemang kring att vi måste ge ungdomarna 'nödutgångar' nämns - men djupare än så här blir det inte. En aning besviken lämnar man lokalen. Betyget bli lite som COOPS blåvita chili con carne - inte hetare än så...två Birdy Nam Nam.

Ingela Netz - vilka utmaningar och möjligheter har skolan?

ABSTRACT:
Ingela jobbar som verksamhetsstrateg i Södertälje (pendlar mellan 17 kommunala grundskolor i S-tälje). I en tuff kommun har hon dragit en hel del erfarenheter om hur en skola kan lyckas och hur man kan hitta nya vägar till framgång. Ska skolan ändras så ska det ske i den dagliga praktiken. Vi måste ifrågasätta rådande normer och föreställningar om t ex lärarrollen, undervisningstid och mätning av resultat.



Så vad säger hon egentligen?

Öppningsbilden...

(Om man är riktigt snygg hela tiden - lär man sig då inget?)
Det hon egentligen säger är att på vägen till förändringar och utveckling måste vi våga att INTE vara snygga (dvs det tar emot, vi blir arga mm).

Krävs skickliga ledare och lärare för att klara av den utmaning som t ex Södertälje står inför (harvar nu i "botten"). Hon menar att det gäller att våga pröva. Skolan har ett väldigt tydligt RAMVERK  men det gäller att ändå våga "spränga systemet" (inom ramen av systemet). En kommun som är i kris behöver våga förändra och göra "revolution".


"Undervisningstid" kanske skulle vara "lärandeuppdrag" istället. Dvs ett nytt fokus, timplanfokus byts ut mot måluppfyllelse/lärande.
Rektor måste se över organisationen så att lärarna kan lyckas med sitt uppdrag. T ex behöver lärare jobba mer tillsammans (LGR-11 är så stort och komplext) och planera/bedöma ihop. Ingela driver igenom att lärarna ska vara mer tid på jobbet (reglera om arbetstid).

Mäta resultat? Mäter vi elever eller lärande? Samla in mätning på vad elever lär sig - och omorganisera efter vad vi ser. Hon tar upp ett exempel där Ronnaskolan i S-tälje omorganiserade var sjätte vecka, eftersom elevernas resultat visade att det behövdes göras nytt. Ingela är säker på att vi behöver samarbeta MER för att lyckas bättre i skolan.
Hon berättar att de satsar på två lärare i 30-klass. Har visat sig fungera MYCKET bra. Fokus här är att man INTE ska arbeta ensam.

Mäta undervisning varje vecka - vad gick bra? Vad gick inte bra? FÖRÄNDRA! De träffas i grupp av lärare för att förändra sin egen undervisning och bättre ta hand om klasser/elever och följer en metod som heter LEAN. (Lite som vårt BFL-grupperna vi har på Fågel)


Potentionom - intressant uttryck. Vad ser du för potential i MÄNNISKOR och SITUATIONER i din undervisning? Att vara en potentionom....




Johans kommentar: Hon har rätt i att vi behöver samverka mer kring undervisningen för att klara alla delar av styrdokumenten. Även att vi behöver träffas och hjälpa varandra i att utveckla vår undervisning. Vi har ju varandra som resurser. Att våga tänka nytt kanske också är något vi måste, framför allt om vi fastnar i ett problem på vår skola. Då ska man inte vara rädd för att göra revolution. 

Hasta la victoria siempre!


/Johan

Sett Dag 2 blir det bättre nu?

Stephanie Hamilton,

berättar hur en digital miljö kan skapa en utvecklande lärmiljö för barn med speciella behov. Stephanie tar oss kort i hur informationsflödet till våra elever har har ökat explosionsartat i och med den digitala utvecklingen. Stephanie beskriver hur nu informationen bara öser över oss!
Hur hanterar vi den mängd av information? För att kunna detta behöver vi fokusera även på hur miljön ser ut i lärmiljön.
From information to meaning- hur bygger vi innovatörer i skolan? Genom att sitta på samma sätt i klassrummet som vi gjort i 100 år så att skolsystemet ska mala fram studenter...Fast vi har öst in teknologi i klassrummen har inte inget egentligen förändrats i skolsalen.
Rummet ska vara till för eleverna, lärande ska inte vara fysiskt obekvämt- den ska vara bra både för öga och kropp.
Vi behöver ge eleverna mer inflytande i hur lärmiljöerna ska både se ut och kännas.
Lärmiljöer; Lägereld, runt vatten hål, i grottor (mysiga miljöer)...bilder av situationer där bra lärmiljö kan  skapas.
Var skapar vi miljöer i skolan där elever kan visa sina kunskaper, vi har stora gymnastikarenor, teatrar där pjäser och musik kan visas... men var är miljöerna där annan kunskap ska visas upp? Varför istället för för vilket syfte? 
Stephanie tar oss snabbt och smidigt i hur vi behöver hela tiden tänka på vår miljö i skolorna så att lärandemiljöer skapas!
Lägereldar, vattenhål och mysiga "grottor" där elever blir kreativa i sin numer digitala verklighet där pedagogens fysiska placering helt har förändrats.
Men, var står forskningen i detta? Är detta något som gagnar lärandet eller ännu en nyck som gagnar de elever som har störst möjligheter? Detta får vi inga svar på , men när det  är den andra föreläsningen på mässan som på något sätt tar upp detta ämne är det något som vi nog får höra mer av framöver..
Lärandet tar inte slut när du går ut från klassrummet.
En bra start på Sett dag 2.
Mot nätettikett! Bråttom ....

Malin Broberg - Alla är experter på sina egna liv - även eleverna

OK, hon var ett energiknippe. Körde lite på underhållning och "lära känna varandra" vilket var en aning svårt då vi var 500 pers och alla hade hörlurar (s k tyst föreläsning). Hennes main object var att hon skulle förmedla att det är viktigt att se eleverna som experter på sig själva och att de måste lyssnas på som individer som har massor av kunskaper och idéer. Vi vuxna ska ha ett "coachande förhållningssätt" där vi följer följande fokus:

-aktivt lyssnande, bekräftande mot den som talat 
-öppna frågor
-tilltro till eleven
-planera och sätta mål
-skapa medvetenhet

Kändes ganska klassiskt och mycket 2000 med just coachande förhållningssätt. Lite uttjatat?
Den här föreläsningen gav inget särskilt nytt tyvärr, trodde det skulle gå in mer på självbedömning och ge konkreta exempel på hur elever jobbar med att äga sitt lärande och den processen.

Jag tar med mig ett otroligt gott exempel som Malin visade i form av en filmsnutt där en elev arbetat i engelska med att göra en muntlig presentation av sig själv i form av en video. (Gjord i iMovie på en Ipad)
Rörliga bilder/foto parallellt med inspelad röst OCH musik i bakgrunden, snygga klipp och proffsigt redigerad. 

Detta ska vi möjliggöra NÄR VI FÅR PADDOR!!!!!! Länge leve Hedda Hylander-fonden - må den ge oss verktyg för såna här presentationer!! Värsta Hollywood-stylen...

/JOhan

Det omvända klassrummets möjligheter o utmaningar

Fick plats på första bänk, nästan lite konsertkänsla....Katarina Lykken R:tyer (hittar inte 'tyskt y' på min läsplatta) levererar. Konkreta ide'er direkt från hennes eget klassrum. Enkla medel som betyder en stor skillnad, både för oss pedagoger såväl som elever. T ex feedback på skriftliga arbeten genom att på en datorskärm markera områden i elevtexter som man som lärare vill diskutera - därefter filmar man skärm (med text) o kommenterar muntligt som sparas som ett ljudspår inbäddat i filmfilen. Filen exporteras därefter till respektive elev, t ex via forum i Its learning. Snabbt, smidigt o minimalistiskt men ändå otroligt effektivt. Katarina får dagens toppnotering, hela fem Birdy Nam Nam.
Sar så!

Anders Holmgren - bedömning för lärande

Ja då var det dags för dagens på pappret mest intressanta föreläsare. Gött.

Kan Anders upplysa oss i vårt formativa bedömningstänk och koppla ihop det i en digital kontext?
Väntar med spänning....


Han börjar med att visa en filmsnutt om en frisör som har en färdigklippt kund framför sig med en färdig frisyr. Frisören kommenterar hur resultatet blev och hur han måste göra nästa gång för att ännu bättre utföra den här frisyren. Skulle kunna vara en elev som kommenterar kvaliteten i sin text i svenska, och hur texten skulle kunna utvecklas. "Att äga sin egen kvalitet" och kunna se kvaliteten i det man gör.

Det är viktigt att lära sig vad som är bra eller inte bra resultat. Eleven själv behöver reflektera kring sitt eget skolarbete och kunna bedöma sig själv för att lyckas bra i skolan och senare.

Centrala innehållet kan bli stressigt att hinna med, men det är viktigt att förstå att det Centrala innehållet inte ska "levereras". Det vi måste kunna se är "var är eleven i förhållande till målen?" Jag är "här" och behöver då "dit".

BFL - ett sätt att tydligare visa på vad "kvalitet" är. Diskutera resultat i förhållande till mål, kunskapskrav, tydliggöra mål och kriterier.

Han pratar om en "bro mellan det läraren lär ut och det eleven lär sig" - finns en klyfta där som kan överbryggas m hjälp av bedömning för lärande. Framför allt elever som har en icke-akademisk bakgrund behöver få inblick och förståelse här.

Anders gillar inte matriser alls. De pressar på uppifrån, förstås inte av eleven. Bättre att bryta ner till ett språk som eleverna förstår. Se bild nedan:

Anders menar att det är viktigt att eleven reflekterar kring vad den lärt sig och får lära sig att se sitt nästa steg för att utvecklas (m hj a läraren). Dvs äga sitt lärande, få in ett metakognitivt perspektiv i dess lärprocess.
T ex: Avsluta en lektion tio minuter innan tiden är ute, låt eleverna reflektera över vad den lärt sig och vill lära sig mer av. Framåtsyftande. Blir också ett kvitto för läraren hur den kan gå vidare nästa vecka/lektion.

FEEDback ska ges till läraren från eleverna, snarare än från läraren till eleverna. Om de ska involveras i lärprocessen och äga sitt lärande.

MEDVETANDEGÖR ELEVERNA OM DERAS LÄRANDE!!!!

Samtalsgrupper - som Fågel redan håller på med - berör han sedan och försöker formulera sig kring sådant som han ser som viktigt. Struktur, att vi äger vår egen professionsutveckling och att vi arbetar under en längre tid för att få effekt (tar tid innan resultat syns).


KOLLEGIALT LÄRANDE AV BFL

Kollegialt lärande mycket viktigt. Vi behöver utvecklas i vår undervisning och kan göra detta genom att arbeta tillsammans. T ex auskultera varandras lektioner.
Han nämner att ett sätt att få alla kollegor att se hur en lektion kan gå till och sedan diskutera tillsammans, är att förlägga en lektion (med elever) till konferenstid. (snacka om kollegial satsning och att samarbeta för att utveckla undervisningen!!!)


JOHANS KOMMENTAR:
Anders gjorde ett grymt jobb med att illustrera kärnan i det vi måste utveckla i skolan just nu!
Kan vi göra detta på Fågel??? JA!!


/JOhan

Webbstjärnan - hur använder vi nätet i skolan och varför?

Kristina Alexandersson - .SE Webbstjärnan


Internet i skolvardagen - hur och varför?

Internet en självklarhet för dagens barn, 87% har smartphone i mellanstadiet.

Här lite av vad de gör med sin telefon på nätet skolan:

- Sms tjejer
- Youtube killar
- Båda FBar
- Surfar runt
- Socialiserar , FB sms hänger med polare
- Även skolarbete sker så klart


Hur digitalt kompetenta är barnen? Säker och kritisk användning av nätet är ju målet och det får vi vuxna arbeta med så de får med sig.


Vad vill Webbstjärnan?
Gör klassrumsarbete och publicera på nätet istället, t ex spela in något på film och lägg upp på nätet. Använd internet mer! Skapa innehåll på nätet. 

Varför ska man använda internet mer i undervisningen?

Skolarbetet NÅR fler! Publicera.
Motivationen ökar då och då lär de sig mer.

Utifrån användningen av webbplats och internet kan läraren ställa frågor och gå in mer på djupet kring internetanvändning och hur man kan använda program, sociala medier och webbplatser. 

Hur hamnar man på google?
Hur kan man få bättre placering på google?
Vem får publicera vad?
Hur? Vad får inte publiceras?


Nätetik

Nätetik finns i webbstjärnans arbetsmaterial. "Schyssta stjärnor"

Där finns en användbar guide till hur/om jag får publicera en bild på nätet.
Eller att använda befintliga bilder från nätet i sina arbeten. Får man det? (Inte för att lägga ut på nätet, men i slutna sällskap får man visa)

Kristina pratar om Creative commons som finns på en del webbsidor - upphov finns kvar men ni måste göra som jag vill att ni ska göra (cc). Dvs följ ansvariges riktlinjer så får du använda bilden.

Webbstjärnan har en bra källkritisk guide till internet och källor. Användbar och bra för eleverna.'

Webbstjärnan ger support, utbildning, mm till lärare.


Johans reflektion: Om man vill använda sig av källkritik och internet, besök Webbstjärnan på nätet och ta kontakt om du vill fördjupa/utbilda dig mer.

Vad behöver vi egentligen kunna?

Inleder med att stå i en tung kö till Hans Albin Larssons föreläsning på temat 'Vad behöver egentligen eleverna kunna när de har hela internet i fickan'. Föreläsningen filmas o kommer så småningom att vara tillgänglig via NE. Är då faktakunskaper viktiga i dagens värld? Behöver vi en massa utantillkunskaper? Svaret är JA, enligt Hans A Larsson. För att kunna använda övriga förmågor som värdera, diskutera, jämföra etc är baskunskaper nödvändiga. Vilken är då den mest centrala kunskapen, frågar någon i publiken... Språket, säger Larsson. Utan en rik språklig förmåga kan du inte utöva dina andra förmågor. Sammanfattningsvis ger jag fyra Birdy Nam Nam av fem i betyg. Kanske inget nytt i innehållet, men bra sammanfattat och en nödvändig påminnelse om språkets betydelse....
Sar så!

Unikt med Unikum

Jonas Ryberg

Det blåser i skolan nu, men vad är det som blåser bort i jakten på den formativa bedömningen?
Vi måste backa till Hattie. Formativ bedömning är nr 1 som vi jagar för att  förbättra undervisningen. Men det är många trådar och rutiner som vi ska få ihop idag men det som handlar om just formativ bedömning finns inte med i alla trådar som läggs på oss.
I klassrummen finns problem, speciellt när vi kopplar på summativa bedömningar trasslar vi till det för den formativa tanken.
På It finns även oro. Skola vill ha it till utveckling medan IT (övergripande ) pratar mest om regler, avtal och försäkringar. Övergripande It trasslar till det för det formativa tänket.
Formativ bedömning blåser bort i denna storm...
Var hittar vi skolor, klassrum där vi kommer förbi denna storm av trassel.
Tanum, har som utgångspunkt på förvaltningsnivå att formativ är viktigt. Elevnära teknik som är lätt att förstå. Utifrån detta synsätt har de byggt ett system. Då har IT-fått ett helt ny infrastruktur.
Tuna Lund; visar sitt årshjul där skolan har bestämt sig för vad som är viktigt!
Jonas menar att de gemensamma berättelserna skapar ordning i  trasslet. Att skapa Fågelskolans berättelser som kan berättas av alla i skolan.
En gemensam berättelse kan vara en skolas "lim" som kan få det lugnet i stormen så att den viktiga formativa bedömningen får vara kvar.
Var finns den berättelsen i vår skola? I forma av bilder , begrepp och språk som tex "Two stars and a wish".
Vem formar berättelsen, och sen, vilka återberättar den...
Mycket bra! Vi behöver skapa trygghet genom våra gemensamma berättelser! Klockrent
/j

Sett Dag 1 pass 1. Mr Lippman

Att gå på mässa är ovanligt och ibland svårt. 3500 människor samlas på en väldigt begränsad yta...kaos som är ganska ordnad. Möten, utbyte av erfarenheter. Kanonkul med andra ord.
Peter Lippman inledde med att ge oss en grundläggande dos i hur miljön påverkar våra skolors lärmiljö. Vi kan lägga miljoner av kronor på att bygga skolor och ha en massa fräck digital teknik och miljövänliga material(vilket såklart är bra!) men om vi inte tar med att tänka på hur miljön påverkar lärandet så kvittar det hur och vad vi bygger...
Lippman pratar med inlevelse om att skapa och hitta ytor bredvid och gärna om att centrera placeringen av pedagog i undervisningen.
Bra start på Sett...
Nu kööör vi!
/j

Fågelkvitter!

Hej

Detta är starten för Fågelskolans nya blogg. Här kommer vi att publicera och dela med oss av en mängd saker som handlar om skolan.
När vi är ute på fortbildningar eller tar del av positiva skolfortbildning kommer vi skriva om det här och dela  dela med oss av dessa intryck.
Vi sparkar igång med SETT 2014 nu och ser fram mot två intensiva skolutvecklande dagar i huvudstaden.

Så, luta er tillbaka, spänn fast säkerhetsbältena, blunda och njut av klokheter och en hel del kvittrande galenskaper från bästa Fågelskolan.