BFL - Bedömning För Lärande del 1

Andreia Balan, lektor på Skol och Fritidsförvaltningen i Helsingborg leder Kommunförbundets satsning på fortbildning i Bedömning för lärande där jag deltar.

Vad är BFL?

Förändrad kunskapssyn ligger i botten av BFL.  Eleven lär i ett socialt sammanhang, i en kontext och är aktiv i processen. Kunskap överförs inte enbart av vuxen till elev.

Man har upptäckt att bedömning kan användas för att UTVECKLA elevers förmågor, inte bara mäta dem summativt, vilket vi historiskt gjort. Vi kan med BFL stödja dem i lärandeprocessen. Alltså, ett delvis nytt sätt att tänka.

Formativ bedömning = Man använder information man samlat in om en förmåga eleven har, till att anpassa undervisningen och elevens lärande.

Vad skiljer BFL från annan bedömning? (se bild)

Nyckeln är inte att bli bra på EN metod, utan att förstå och behärska olika lärandestrategier, växla mellan dem om det behövs. Jobba med eleverna, kolla av vad som gick bra, vad de lärt sig – och anpassa sedan utifrån hur de behöver gå vidare.

HÄR KOMMER NÅGOT SOM ÄVEN JENS TRYCKER PÅ:

Både lärare, elev och elevs kamrater behöver kunna vara insatt/använda följande:   

- Vart är eleven på väg? (mål, kunskapskrav)

- Var befinner den sig nu? (summativ avstämning mot kunskapskrav)

       - Hur ska den gå vidare? (feedback, framåtsyftande)

DE FEM NYCKELSTRATEGIERNA

1. FÖRTYDLIGA MÅL OCH KRITERIER – VARFÖR?

Skapa en gemensam referensram och mening med varför man ska lära sig saker och delta i undervisningen och utvecklas. Även att tydliggöra skillnader i kvalitét kring kunskaper och förmågor.

Hur kan man få med eleverna i att förstå vad det är för skillnad mellan  en E, C eller A-text t ex?

Tommy Lucassi är lärare och kör ett intressant exempel, kolla här hur han visualiserar olika nivåer med eleverna:

https://www.youtube.com/watch?v=jp5mw6Ync4k

Här några tekniker om man ska jobba med att FÖRTYDLIGA MÅL OCH KRITERIER (bild)

MATRISER

Matriser är ett BRA sätt att förtydliga mål, kunskapskrav och hur progressionen kan se ut.

Uppgiftsspecifik matris eller generell matris?

Vad är bäst?

Andreia menar att de generella matriserna är bättre ur formativ synpunkt, eftersom de kan appliceras i flera situationer och ämnen, områden mm.

Uppgiftsspecifika, t ex "tema vatten" är lättare att förstå, men sen kan de inte generaliseras till andra områden.

DÖD ELLER LEVANDE MATRIS?

Det viktiga med matriser är att man pratar med eleverna om kunskapskrav och kvalitetsskillnader - SAMTIDIGT som man visar och pratar om konkreta exempel. Eleverna behöver koppla ihop den ofta svåra matristexten med något konkret så de förstår. Sedan behöver detta repeteras, visas och diskuteras igen, flera gånger under arbetsområdet. Annars glöms den bort och blir....DÖD!

Avsätt tid för det!

Matriser kan vara väldigt svåra för lärare och elever, särskilt om man kör direkt från skolverkets kunskapskrav.

Andreia visar några exempel på hur man kan förenkla matriser och FOKUSERA på skillnaden i PRGORESSIONSORDEN (kvalitetskriterier) och att man bara plockar ut FÖRMÅGORNA utan all jobbig text. Då kan det se ut så här:

Uppdraget blir här att läraren ser till att det finns exempel att visa, diskutera kring (eller som Lucassi, sätt upp dem i klassrummet under E, C, A.