Dag nr 2 är slut efter föreläsningar, filmer och samtal. Ross Greene är en visionär och entreprenör som skickligt visar åhörarna att hans teori med efterföljande praktik är den enda vägen för svensk skola.
Vi bör naturligtvis kritiskt granska dessa teorier (allenarådande lösningar som fungerar är sällsynta) som enligt Greene fungerar på alla utåtagerande elever i alla åldrar. Greenes teori utgår från "compassion, humanity and caring" vilket innebär ett synnerligen mänskligt perspektiv. Enligt min mening skulle vi tveklöst kunna vinna mycket på att lösa konflikter med eleven istället för åt eleven. Att tillsammans med eleven identifiera problemet och sedan lösa det leder enligt Greene till att elevens bristande förmågor tränas upp. Greene menar nämligen att alla elever med utmanande beteende saknar någon eller flera förmågor och att dessa går att träna upp. Det är möjligt att Greene inspirerats av Nel Noddings arbete som rör behovet av omsorg i skolvärlden.
Gällande det praktiska utövandet av Greenes teorier så upplevde jag dem något svåra att greppa eftersom de byggde på flera olika steg med flera tänkbara scenarior som dock sammanlänkas av en kunnig samtalsledare. Det hedrar Greene att han därmed inte serverar en snabb lösning, utan en som kräver kunskap och engagemang.
Jag rekommenderar ett besök på hans hemsida: http://www.livesinthebalance.org
/Fredrik
Jag glömde säga Ross Greene är en lysande föreläsare som har givit mig två utmanande och berikande dagar.
SvaraRadera/Fredrik
Intressant Fredrik. Känns som just konfliktlösning är något vi borde diskutera och hitta gemensamma strategier för, kanske i Greenes fotspår där en "medlösning" borde vara att föredra. LBH visar gången, men i hanteringen med två eller fler barn har vi en hel del att lära tror jag. T ex vad gör vi med barn som är i affekt, hur gör vi om samtalet spårar ur? Mm, mm.
SvaraRaderaJohan