BFL-träff 4 Att använda varandra som lärresurser (nyckelstrategi 4)

Detta tillfälle handlade om Att använda varandra som lärresurser. Men det började med att vi diskuterade vår "läxa" som var att jobba med feedback med eleverna. Här två HIGHLIGHTS från diskussionen.

- Ge feedback på processnivå (att man ställer frågor eller ger respons kring mer långsiktiga förmågor och "hur man lär sig" saker) är något som vi behöver utveckla för att eleverna ska tänka mer långsiktigt kring sitt eget lärande. Normalt är vi ganska bra på att ge konkret feedback på uppgiftsnivå, t ex "du behöver bli säkrare på att sätta ut punkter på rätt ställe". Ett mer processorienterat sätt att ge respons skulle då kunna vara "hur kan du utveckla ditt skrivande?". Här måste eleven ta ansvar för sitt eget lärande i ett vidare perspektiv. Respons på både uppgiftsnivå och processnivå behövs för en elev under deras lärande.

- Planera in RESPONS på lektionerna. Så det inte bara blir feedback på slutet när arbetsområdet är slut. Gärna i mitten eller i början av arbetet, så de kan använda sig av feedbacken. Avsätt tid.




Strategi 4 - aktivera eleverna som resurser för varandra


"Kollaborativt lärande" inget nytt egentligen (Vygotskij mm), men BFL(forskningen) har tittat närmare på hur den kan göras effektiv.

Här är lite olika sätt att jobba med eleverna som resurser för varandra i lärandet:

KAMRATBEDÖMNING

Kamratbedömning handlar om att göra en BEDÖMNING av någon annans nivå/arbete. Men att bara säga "du befinner dig på den här nivån" räcker inte. Eleverna behöver berätta för varandra VARFÖR de eller deras resultat befinner sig på den nivån. Annars blir det en ganska meningslös respons.

EFFEKTER?

Studier visar att elevarbeten förbättras om man motiverar den synpunkt som framförs när man ger respons.
Bäst är om läraren ger respons på elevernas sätt att ge respons på varandra. Hur väl kan de bedöma varandra? Hur kan de bli bättre på att ge varandra tips och feedback?

Kamratbedömning kan göras på lite olika sätt, antingen en-till-en eller grupp-grupp och båda bör användas vid olika tillfällen. T ex grupper som utbyter svar, prov eller lösningar på uppgifter - ger varandra feedback på deras kvalitet.

POST-IT-LAPPS-UPPGIFTER (COOLT!!!)

Läraren skapar uppgifter på t ex postit-it-lappar som sitter på tavlan (matematiska uppgifter, stavning av ord, skrivuppgifter, bilduppgifter, etc). Eleverna drar slumpmässigt en post-it-lapp och löser uppgiften på baksidan och skriver sitt namn. Sedan sätts den tillbaka på tavlan och en ny elev tar nu den lappen och ser lösningen som är gjord och ska göra sin egen. Eleven söker upp den förste eleven om de inte är överens och nu ska de redovisa för varandra hur de tänkt och resonera sig fram till den rätta lösningen, vem har rätt? Varför? (SE VIDEO NEDAN)

https://www.youtube.com/watch?v=usJnehrXInc

GRUPP JOBBAR MED PUBLIK RUNT SIG (COOLT!!!)

3-4 elever sitter vid ett bord och arbetar med att diskutera en fråga, lösa problem eller gör en aktivitet. Resten av klassen står upp och granskar denna grupp, hur de gör och vad de säger, löser problem. De har alla en checklista eller anteckningsbok som de antecknar i. Efteråt pratar man om hur arbetet gick i gruppen, hur väl de klarade av saker.

FLIPPADE KLASSRUM

Eleverna är aktiva deltagare, lärandet flyttas över till elevernas ansvar - lärarens roll är att vara handledare och inspiratör. Ett omvänt arbetssätt, eleverna gör vissa saker hemma och eleverna kan ta "lärarens roll" på lektioner. T ex berätta om något. Gå igenom något. Eller ha förberett frågor hemma som används på lektionen.

Det var allt för denna gång!!

Lycka till i ert BFL:ande

/Johan