Sett ur ett Fågelperspektiv!

Nu är mässan slut för vår del och vi är på väg mot Lund och Fågel igen. Två dagar med fullspäckat program för en skola som vill fram och bryta vidare i nya spännande saker.
Bloggen har dragit igång rejält och vi tre har jobbat hårt efter var föreläsning med att reflektera och beskrivit våra upplevelser i korta fragmentariska instick.
Detta är vår början på att dela med oss av de fortbildningar som vi på Fågelskolan är med utanför vår skola eller med saker på skolan. Allt är utveckling!
Ni som då läser, kommentera! Reflektera, ge oss feedback så vi kan brinna vidare för det som vi gillar mest, skola!

Från Fågel på Sett , Johan, Sven och Jens

Tack för oss denna gång

Mimmi Garpebring - SVEA (Sveriges elevråd)

Hon börjar med att berätta om en lärare som sagt "så jävla jobbigt med elevdemokrati" och problematiserar det.


Varför ska vi ha elevinflytande?

- En rättighet och det SKA man ha, det är lagstadgat
- Ökad motivation skapas
- Skolans demokratiuppdrag uppfylls (tillsammans skapar vi något bättre än om vi är själv)


Var börjar man?

Gör en utvärdering på våren och kolla av läget när det gäller:
- inflytande (Inte överallt man vet VAD inflytande är för något. Måste förklaras och visas konkret under elevens skoltid, tidiga år gärna)
- trivsel
- värden o kultur

Skapa en utgångspunkt -  ett nolläge. Här är vi. Sedan gå vidare och utveckla elevdemokratin.



Här några viktiga fokus kring elevdemokrati som Mimmi tar upp:

FORTBILDNING KRING ELEVDEMOKRATI
Satsa på fortbildning om elevdemokrati. För vuxna och barn.

ELEVERS ORGANISERING
Bjud in eleverna till ledningsmöten mm så att de tar aktiv del i beslutsfattande.
Avsätt resurser till t ex elevråd och annat för eleverna.
Låt dem inte bara få bestämma färgen på väggarna - utan vara med mer så långt det är möjligt och rimligt.

FÅ FRÅGAN
Våga ställa frågan till dem och lyssna in elevernas svar på allvar.

ÅTERKOPPLING
Om eleverna tagit upp något måste de få återkoppling på det, hur har det gått, kollade läraren upp det den frågade efter, lätt att glömma bort här säger Mimmi. Detta tas upp som ett mycket vanlig fenomen - att saker rinner ut i sanden som elever tagit upp.
Boka in ett nästa möte med tid och plats, ökar chanserna till god återkoppling.

TA IN ELEVEN I TIDIG BESLUTSFAS (annars skendemokrati)


Reflektion som Mimmi delar med sig av:

Ofta blir det fel att elevdemokrati är något som ska göras bredvid den andra verksamheten, dvs ett sidospår, ett fokusområde som skolor uttrycker att de behöver bli bättre på. Inflytandet ska implementeras MER! T ex vid planeringsdagar/planering av arbetsområde kan elevinflytande tas hänsyn till mer.

Här är Mimmis Maslow-trappa när det gäller elevinflytande:

Tydligen är det enligt viss statistik mer inflytande i de lägre åren FAST det står att elevinflytande ska öka med åldern. Behövs förändras.
Hon beskriver också att det finns ett tydligt samband mellan elevers bakgrund och deras sätt att utöva inflytande (akademiska barn som fått uttrycka åsikter mm jämfört med barn med andra bakgrunder).

Hon avslutar med att beskriva huvudmans och lärarnas ansvar i demokratiarbetet som byggs upp från grunden.

Johans kommentar:
Kan vi utveckla implementeringen av elevinflytandet i vår undervisning? Få eleverna med i planeringen kring arbetsområden, ha dem med i processen när vi presenterar mål och krav i våra ämnen? Jag tror det. Vinsten skulle förmodligen vara ökad förståelse hos fler elever och att de har större chans att ta till sig undervisningen och ökad motivation säkert.

Fågel får fundera vidare på detta kring elevinflytande.

/Johan

SriniSwaminathan

som startade med att buga sig i tacksamhet mot oss i publiken för all den erfarenhet till pedagogisk kunskap hos oss. Srini har bara arbetat som pedagog i fyra år.
Magic, joy and dreams!  Ord som är viktiga,
Får jag eleverna att le eller skratta så har jag kommit halvvägs. Allt kan läras men ingen kunskap kan förmedlas.
What will I do about it?
What will I change today?
What will I learn from it?

Tre frågor som Srini ställer sig tillsammans med sina elever och reflekterar över dem. Att flippa klassrummet är för Srini att se saker ur elevernas perspektiv.Om jag inte kan åka ut med mina elever i verkligheten får jag ta in verkligheten till klassrummet.
Att se glädje i att undervisa i en helt annan verklighet. Att se saker för vad de är och använda sig av det lilla för att med relationer och uppfinningsrikedom göra skolan viktigt och mycket lustfylld. Klockren rätt igenom!
En stund i Srinis klassrum får mig att skippa allt annat och rusa in i ett klassrum i närheten och ta på ett förkläde och sätta igång med undervisningen,
/J

Hur föder skolan bäst kreativitet/en - Anders Erenius

En föreläsning på trygg skånska med hög igenkänningfaktor. Anders menar att grunden till all kreativitet i skolan måste utgå från VAR varje elev påbörjar sin personliga resa i enlighet med Sören Kirkegaards berömda citat; 'Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där'.
Nästa steg i utvecklingsprocessen är att allt vi gör i skolan, ja verkligen ALLT, ska vara på riktigt...på blodigt allvar. Vad innebär det då? Här dras då paralleller till ämnesövergripande projekt liknande Fågelskolans årliga musikal. 'På riktigt' innebär bl a att man handgripligen genomför arbetsområdet 'learning by doing' och att man tvingas göra det inför en skarp publik.
Detta tangerar min egen uppfattning av utvecklingsområden i skolan idag. Vi måste effektivisera genom ämnesövergripande arbetsområden med tydliga inslag av 'learning by doing'. Med ett allt digrare centralt innehåll måste vi hitta de gemensamma beröringspunkter som de facto finns. Laborativt arbete, studiebesök och annan pedagogisk verksamhet som vi kallar 'learning by doing' har vi lämnat bakom oss likt en Östtysk Trabant...för sådant har vi inte utrymme/tid/ork under de omständigheter som råder i skolan idag.
Bra där Anders - en magsugare som kändes. Fem Birdy Nam Nam av fem möjliga...
Sar så!

Ann-Marie Körling - det viktiga mötet med eleven

Ann-Marie är en stor inspiratör, författare och lärarutbildare. Hon var på Fågel och lärde oss mer om LUS (Läsutvecklingsschema) nån gång tidigt 2000-tal om jag minns rätt.
Hon kommer att försöka inspirera till nya steg i lärandet genom att förmedla kraftfulla exempel hon själv tagit intryck av.


Så vad säger hon egentligen på SETT2014?

Läraren sätter ribban och sänder signaler till eleverna genom sitt beteende och sin fokus.
Tänker vi efter en dag - vad har vi nu lärt oss? Eller tänker vi - vad hann vi inte med? Gäller att ha rätt fokus här och att vi använder språket på rätt sätt. Lyssna på elevernas idéer och egna ord när de visar vad de lärt sig. Lyssna på elevens berättelse. Möt dem där de är. Visa respekt mot varje elev och att de kan. De behöver prata om sitt lärande. Om de sitter i klassrummet och säger när du ska inleda en lektion "åh så trååååkigt!", så kan det vara följande saker läraren behöver ta hänsyn till (varför säger de att det är tråkigt?):

Johans kommentar

Ann-Maries huvudbudskap verkar vara:

MÖTET MED ELEVEN. Att visa respekt för elevernas lärande, lyssna på dem på riktigt och försöka ha med dem i processen och låta deras nivå och behov få utforma undervisningen. Inkludera elevernas tankar och feed-back som de ger läraren genom sina uttryck (om man vågar lyssna in det de säger).

Ja det var nog det hon ville säga.

Och det är väl en rimlig tanke att vi ska följa detta budskap. Frågan är hur flexibla vi är. Vill vi hålla oss till vår planering trots att elever inte förstår eller att de inte är med på tåget? Stannar vi verkligen upp och lyssnar efter vad problemet är, och om jag egentligen behöver redigera eller stöpa om det jag undervisar en aning. Vågar vi använda eleverna i denna process? Förmodligen kan de ge oss värdefull info till oss här, OM vi är beredda att släppa lite på taget och lyssna. Sen förändra.

Johan

Inkludering i skola med Mattias Odhner Larsson

En rektor på podiet! Vad blir det då?

Normen för vad svensk skola är? Det ska handla om att göra rätt saker! En pojke som älskar skola och studsar in på skolgård.
Vi  mäter , väger och utvärderar utan att ha någon aning om vad vi ska med den kunskapen till. En rektor ska säga JA till allting... hm...?
Vi behöver sluta att prata om det som ett problem. Alla ska ha möjlighet att lyckas.

Det blir bra om den undervisande pedagogen är glad.

Vad ska vi mäta?

Känsla av välkomnande
Ser man varandra
Finns en ritualiserande uppstart på starten
Tydliga mål för verksamheten. Om jag kommer in i klassrum förstår jag genast vad som görs ?
Alla ska vara aktiva, hur bjuder vi upp till dans
Vi måste våga drömma!

Hu, vansinnigt svårt , Mattias var underbar, kanon men rackarns svårbloggat!
/j

Näthat -Elza Dunkels

Dag 2 - nu är man på G och förväntningarna är ganska höga inför denna föreläsning. Här borde finnas en hel del matnyttigt till den kostcirkel som kallas 'Sex o Samlevnad' i SO. Inledningsvis presenteras en hel del intressant fakta...majoriteten av näthatet utförs av vuxna - i huvudsak med politiska undertoner....av den lilla andel som utgörs av ungdomar är flickor överrepresenterade...på nätet råder ett annat socialt spel o många gånger kan det vara den man minst anar som är förövaren. Bra så långt - problemet är inringat - vad kan vi då göra åt det? Där blev det tvärstopp... istället för konkreta lösningar presenteras olika webforum och webbaserade utbildningar. Ett vagt resonemang kring att vi måste ge ungdomarna 'nödutgångar' nämns - men djupare än så här blir det inte. En aning besviken lämnar man lokalen. Betyget bli lite som COOPS blåvita chili con carne - inte hetare än så...två Birdy Nam Nam.