tisdag 3 februari 2015

BFL-träff 4 Att använda varandra som lärresurser (nyckelstrategi 4)


Detta tillfälle handlade om Att använda varandra som lärresurser. Men det började med att vi diskuterade vår "läxa" som var att jobba med feedback med eleverna. Här två HIGHLIGHTS från diskussionen.

- Ge feedback på processnivå (att man ställer frågor eller ger respons kring mer långsiktiga förmågor och "hur man lär sig" saker) är något som vi behöver utveckla för att eleverna ska tänka mer långsiktigt kring sitt eget lärande. Normalt är vi ganska bra på att ge konkret feedback på uppgiftsnivå, t ex "du behöver bli säkrare på att sätta ut punkter på rätt ställe". Ett mer processorienterat sätt att ge respons skulle då kunna vara "hur kan du utveckla ditt skrivande?". Här måste eleven ta ansvar för sitt eget lärande i ett vidare perspektiv. Respons på både uppgiftsnivå och processnivå behövs för en elev under deras lärande.

- Planera in RESPONS på lektionerna. Så det inte bara blir feedback på slutet när arbetsområdet är slut. Gärna i mitten eller i början av arbetet, så de kan använda sig av feedbacken. Avsätt tid.




Strategi 4 - aktivera eleverna som resurser för varandra


"Kollaborativt lärande" inget nytt egentligen (Vygotskij mm), men BFL(forskningen) har tittat närmare på hur den kan göras effektiv.



Här är lite olika sätt att jobba med eleverna som resurser för varandra i lärandet:


KAMRATBEDÖMNING

Kamratbedömning handlar om att göra en BEDÖMNING av någon annans nivå/arbete. Men att bara säga "du befinner dig på den här nivån" räcker inte. Eleverna behöver berätta för varandra VARFÖR de eller deras resultat befinner sig på den nivån. Annars blir det en ganska meningslös respons.


EFFEKTER?

Studier visar att elevarbeten förbättras om man motiverar den synpunkt som framförs när man ger respons.
Bäst är om läraren ger respons på elevernas sätt att ge respons på varandra. Hur väl kan de bedöma varandra? Hur kan de bli bättre på att ge varandra tips och feedback?
Kamratbedömning kan göras på lite olika sätt, antingen en-till-en eller grupp-grupp och båda bör användas vid olika tillfällen. T ex grupper som utbyter svar, prov eller lösningar på uppgifter - ger varandra feedback på deras kvalitet.


POST-IT-LAPPS-UPPGIFTER (COOLT!!!)
Läraren skapar uppgifter på t ex postit-it-lappar som sitter på tavlan (matematiska uppgifter, stavning av ord, skrivuppgifter, bilduppgifter, etc). Eleverna drar slumpmässigt en post-it-lapp och löser uppgiften på baksidan och skriver sitt namn. Sedan sätts den tillbaka på tavlan och en ny elev tar nu den lappen och ser lösningen som är gjord och ska göra sin egen. Eleven söker upp den förste eleven om de inte är överens och nu ska de redovisa för varandra hur de tänkt och resonera sig fram till den rätta lösningen, vem har rätt? Varför? (SE VIDEO NEDAN)

https://www.youtube.com/watch?v=usJnehrXInc

GRUPP JOBBAR MED PUBLIK RUNT SIG (COOLT!!!)
3-4 elever sitter vid ett bord och arbetar med att diskutera en fråga, lösa problem eller gör en aktivitet. Resten av klassen står upp och granskar denna grupp, hur de gör och vad de säger, löser problem. De har alla en checklista eller anteckningsbok som de antecknar i. Efteråt pratar man om hur arbetet gick i gruppen, hur väl de klarade av saker.

FLIPPADE KLASSRUM
Eleverna är aktiva deltagare, lärandet flyttas över till elevernas ansvar - lärarens roll är att vara handledare och inspiratör. Ett omvänt arbetssätt, eleverna gör vissa saker hemma och eleverna kan ta "lärarens roll" på lektioner. T ex berätta om något. Gå igenom något. Eller ha förberett frågor hemma som används på lektionen.

Det var allt för denna gång!!
Lycka till i ert BFL:ande

/Johan








måndag 15 december 2014

BFL träff 3 - feedback som för lärandet framåt

BFL - kurs träff 3 (AF-borgen)


Först hade vi ett erfarenhetsutbyte av tekniker i nyckelstrategi 2, att synliggöra lärandet i klassrummet.

Det kom fram några intressanta saker:

- Om man kör NO HANDS UP: Låt eleverna få tid att svara, eventuellt låt dem prata i par innan de svarar i helklass. 

- Fler blir aktiva i klassrummet om man kör namnstickor (No hands up)


- Om man kör elev-whiteboards vid svar, eller trafikljusen/tumme upp eller ner, så kan läraren snabbt se om den behöver göra en repetition eller extra genomgång av något svårt (för då svarar många fel)

- Man bör planera FRÅGOR väl innan en lektion - dels så att de blir öppna och ger utrymme i svaren, men också att de ligger i LINJE med kunskapskrav/förmågor som ska mätas vid bedömning. Ofta ställer vi frågor lite i farten och det som faller oss in (vi är lite ad hoc vi lärare). Att köra dessa planerade frågor kan passa utmärkt som EXIT PASS (muntligt eller skriftligt)



Respons/feedback

Grundtanke - ge återkoppling/vägledning hur man kan komma vidare i lärandeprocessen.

För att det ska fungera behöver eleverna vilja gå vidare i sin utveckling och detta behöver vi lärare ge förutsättningar för, skapa i klassrummet. Hur gör eleven med den feedback den får?

Här en bild som visar vad som ger mest effekt på lärandet när det gäller olika sorters feedback (enligt en del studier).
















Här en länk till Christian Lundahls berömda förklaring till hur feedback ska ges för att ge bästa möjliga resultat (de första tre minuterna)

https://www.youtube.com/watch?v=O5m2Rp9MRIs

Alltså är det väldigt viktigt med KOMMENTARER i feedbacken.



Feedback kan ges på olika nivåer:
A) Uppgiften (vad var fel med svaret? hur skulle svaret varit istället?)
B) Processen (mer generaliserbart, gäller fler ämnen, sånt som kan användas i andra sammanhang)
C) Metakognitivt plan - hur hanterar jag feedback av läraren? kan jag bli bättre på att ge mig själv feedback?


Hur snabbt ska man ge feedback? (se nedan bild)
















VIKTIG FRÅGA:
Hur använder eleven respons/feedback för att kunna lära sig mer, gå vidare?
Lärarens uppgift här är att skapa en STRUKTUR där feedbacken är inplanerad så att den kan tas om hand av eleverna och utnyttjas under arbetsområdet. (kamratbedömning, lärarbedömning, självbedömning)

Hur då?
-Samla in början av texter så de kan få utnyttja feedback till resten av skrivandet
- Gör uppgifter 2 gånger, eller åtminstone liknande uppgifter så att feedbacken kan användas till den andra
- Skapa ett klimat där man får göra fel och lära sig av det
- Ge konkret respons med exempel och förslag

/SLUT



måndag 24 november 2014

BFL - Att skapa situationer som gör lärandet synligt - nyckelstrageistrategi 2

Det läraren vill med strategi 2 är att samla in information om elevers lärande så att undervisningen kan anpassas till det så att de kan utvecklas vidare.
Aktiviteter i olika ämnen visar elevers lärande på olika sätt.


Tekniker


- Problemlösning - hög effekt på lärandet (0,61)

- Utmanande uppgifter

- Öppna uppgifter (flera svar, man jobbar på sin utvecklingsnivå)

- Rika uppgifter (flera typer av frågor med olika svårighetsgrad, men inom samma ämne)

- Diskussioner i klassrummet - hur organiserar vi det på bästa sätt?

Nyckelfrågor - hitta dem i det man håller på med (så att man kan få ett svar på vad eleverna har förstått eller lärt sig något som läraren vill) Tänk ut dessa frågor innan lektionen, så att du kan använda dem för att verkligen få reda på vad eleverna kan.


- Insamling av svar  (göra eleverna delaktiga)

NO HANDS UP - vi vill ju se alla elever och hur de tänker och öka engagemanget och aktiviteten i klassrummen, så vi slumpar ut svaren med hjälp av t ex glasspinnar med namn på. Om man säger "vet inte" så återkommer läraren till den eleven efter att andra har svarat och ger den frågan på nytt.
Här en film från Borås, Särlaskolan:


EXIT PASS - alla ska ge något typ av svar innan de får lämna klassrummet. T ex formeulerar läraren här en fråga som kollar av det viktigaste målet med lektionen.

TRAFIKLJUS (förstår = GRÖN, förstår sådär = GUL, förstår inte = RÖD - läraren kan gå igenom en gång till om många är röda, eller ändra ett resonemang, eller använda de gröna eleverna att förklara för de gula/röda)

SKRIVPLATTOR (svarsalternativ visas av elever på skyltar i klassrummet ABCD)

Läraren får reda på om det finns MISSUPPFATTNINGAR som behöver korrigeras.



Andreia menar vidare att man behöver arbeta med "den högre ordningens tänkande" för att få reda på vilken nivå eleverna ligger på och dessutom är det bra för deras lärande. S. k. kognition och metakognition (kunna analysera, problemlösa, jämföra, värdera, vara kreativ, planera, strukturera, mm). Detta är saker som kan utveckla elevernas lärande

Analysera - problemlösa - skapa (ord som återkommer i kursplanerna). Dessa behöver eleverna tränas i och läraren måste utsätta eleverna för detta.

Johan



måndag 3 november 2014

BFL - film nyckelstrategi 1

BFL - länk Nyckelstrategi 1 (förtydliga och dela mål för lärandet).


Jag går ju en utbildning i Bedömning För Lärande som Andreia Balan håller i.
De filmade hennes föreläsning och här nedan är en länk till den filmen.
Om man vill spetsa till nyckelstrategi, som vi nu håller på med på Fågel, kan man se denna föreläsning eller bitar av den.


Hösten 2014​

2014-10-14

Utbildning i bedömning för lärande





MVH
Johan

torsdag 23 oktober 2014

Skoldagarna 3, Malmö 15/10 2014


Skoldagarna 3

Förra veckan var jag på Skoldagarna i Malmö. Det var en mycket intressant och inspirerande dag. Har ni möjlighet så rekommenderar jag er att gå nästa år.

Detta var ett av de seminarier jag besökte:

Lärare lyfter läsning

Skolverket

God läsförståelse är ett av skolans kärnuppdrag och vägen till lärande i alla ämnen. Lärare från Kroksbäcksskolan i Malmö berättade om hur de har utvecklat läsundervisningen och nu arbetar språkutvecklande i alla ämnen genom ”genrepedagogik” och ”cirkelmodellen”.

De lyfte vikten av att skolan har en ledare som arbetar för genomförandet över hela skolan och att alla nyanställda snabbt får en introduktionskurs i hur de arbetar.

Genrepedagogik/texter:

·         Återgivande

·         Förklarande

·         Informerande

·         Narrativa

·         Instruerande

·         Faktatexter

Cirkelmodellen i korta drag:

Fas 1 Introducera ämnet

·         Vilka ord är svåra?

·         Expertord/ämnesord

·         Expertgrupper-forska

·         Blandgruppet-berätta

Fas 2 Struktur, språkliga drag och syfte

·         Arbete med text

·         Rubriker, färdiga och egna

·         1 stycke/grupp

·         Gör egna frågor i grupp till den nya gruppen

Vem är mottagaren?

Vem är författaren?

Vad är budskapet?

Är texten subjektiv/objektiv?

 

Fas 3 Gemensam fas

·         Att skapa gemensamt, text

Fas 4 Självständig fas

·         Egen text

 

De arbetar mycket med både mallar och stöttning i genrepedagogiken och tanken är att alla är språklärare.

Läslyftet

Skolverket berättade sedan om det kommande läslyftet vars mål är att förbättra elevens läsförståelse och skrivförmåga.

Det finns redan nu material på webben. Länk nedan:


Nu håller man på med utprövningar och det drar igång på riktigt läsåret 2015-2016. Spännande!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skoldagarna 2, Malmö 15/10 2104


Skoldagarna 2

Förra veckan var jag på Skoldagarna i Malmö. Det var en mycket intressant och inspirerande dag. Har ni möjlighet så rekommenderar jag er att gå nästa år.

Detta var ett av de seminarier jag besökte:

Jobba smart- att vara en bra lärare utan att jobba ihjäl sig

Helena Kvarnsell, lärare i matte, NO och teknik för år 7-9

Det jag tog med mig från detta seminarium var att det kändes väldigt skönt att få träffa en lärare som verkligen lärt sig att skilja på arbete och fritid. Hon är mycket medveten om det provocerande i att säga att hon hinner med sitt jobb på sin arbetstid men berättar ändå, med mycket humor, om hur hon gör för att inte jobba ihjäl sig samtidigt som hon får sina elever att lära sig så mycket som möjligt.

Hennes tips:

·         Lita på din profession!

·         Lita på eleverna!

·         Välj bort!

·         Prova nytt!

 

Skoldagarna 1, Malmö 15/10 2104


Skoldagarna 1

Förra veckan var jag på Skoldagarna i Malmö. Det var en mycket intressant och inspirerande dag. Har ni möjlighet så rekommenderar jag er att gå nästa år.

Detta är ett av de seminarier jag besökte:

Digital storyline-bloggen som en virtuell mötesplats-

Monica Carlsson, lärare i svenska, engelska och tyska i årskurs 6-9

Här fick vi möta metoden storyline som används för att skapa fiktiva mötesplatser som befolkas av påhittade karaktärer. Monica har tagit metoden in i den digitala världen i form av olika bloggar där kunskaper tränas och delas med alla deltagare för att skapa sammanhang och ett mer meningsfullt och lustfyllt lärande.

Vi fick massor av tips och idéer på hur man kan arbeta med språk i form av bloggar och metoden storyline. Här nedan kommer länkar till några Monicas bloggar. Läs och låt dig inspireras!