Utvecklingsdag med tema kommunikation

Så kom äntligen dagen då vi fick möjlighet att träffas, alla vi som arbetar inom särskolor i Lunds kommun.
Vi samlades kring temat kommunikation.

Kommunikation är ett överordnat begrepp för mänskligt samspel. I kommunikation ingår tal och språk, men också annat som gester, kroppsspråk, mimik, ljud etc.

Vi hade både externa och interna föreläsare.
AKK = Alternativ och kompletterande kommunikation

Man kan använda AKK på olika sätt, förenklat blir det så här:
AKK som stöd för uttryck och förståelse (grundsärskola)
AKK som ersättning för både uttryck och förståelse(träningsskola)
Exempel på AKK:
Från det kropps- och sinnesnära, manuella spåret:

• gester
• mimik
• ljud
• förflyttning

Från det grafiska spåret (GAKK):

• bilder
• konkreta föremål
• tecken(TAKK)

Mats Jönsson, skoldirektör Barn- och skolförvaltning Lund stad, var med under dagen.

Fågelskolan kommer att delta med några elever i kommunikationsprojektet "Stenröseskolan som kommunikativt center" Detta är ett projekt som ska hålla på i ett år, med förhoppning om ett andra år. Projektledare är Carin Gustafsson.

Det var en mycket givande dag och vi hoppas på fler sådana!

Det som är bra för barn i behov av AKK är även bra för många andra :)

/Karin Aå

Collaborative & Proactive Solutions

Dag nr 2 är slut efter föreläsningar, filmer och samtal. Ross Greene är en visionär och entreprenör som skickligt visar åhörarna att hans teori med efterföljande praktik är den enda vägen för svensk skola.
Vi bör naturligtvis kritiskt granska dessa teorier (allenarådande lösningar som fungerar är sällsynta) som enligt Greene fungerar på alla utåtagerande elever i alla åldrar. Greenes teori utgår från "compassion, humanity and caring" vilket innebär ett synnerligen mänskligt perspektiv. Enligt min mening skulle vi tveklöst kunna vinna mycket på att lösa konflikter med eleven istället för åt eleven. Att tillsammans med eleven identifiera problemet och sedan lösa det leder enligt Greene till att elevens bristande förmågor tränas upp. Greene menar nämligen att alla elever med utmanande beteende saknar någon eller flera förmågor och att dessa går att träna upp. Det är möjligt att Greene inspirerats av Nel Noddings arbete som rör behovet av omsorg i skolvärlden.

Gällande det praktiska utövandet av Greenes teorier så upplevde jag dem något svåra att greppa eftersom de byggde på flera olika steg med flera tänkbara scenarior som dock sammanlänkas av en kunnig samtalsledare. Det hedrar Greene att han därmed inte serverar en snabb lösning, utan en som kräver kunskap och engagemang.

Jag rekommenderar ett besök på hans hemsida: http://www.livesinthebalance.org

/Fredrik

Krävande barn och Ross Greene

Mycket bra och givande dagar fyllda med klokheter från Ross Greene.

Enkelt och svårt.
Så här är det:

• Ett olöst problem
• En förmåga som saknas hos hen
• Massa kloka vuxna som ska hitta vilken förmåga som hen saknar
• Kloka vuxna TILLSAMMANS med hen i ett strukturerat samtal lägger fram olöst problem
• Tillsammans hittar de en lösning baserat på hens kloka tankar som kloka vuxna lockar fram

Det somjag upplever annorlunda med denna modell är att vi vuxna samtalar med hen utan att vi lägger våra värderingar eller förklaringar i samtalet med hen. Vi fokuserar på att hitta det olösta problemet utan att blanda in det oönskade beteendet. Vi skaffar oss nya glasögon att se problemet med, ändrar samtals taktik och framför allt,,,det viktigaste är att vi har en samarbetspartner HEN! Ser fram emot att samtala med er om metoden.

Här har ni hemsida som är värt att titta på.
Hälsningar från tåget/Steina

http://www.livesinthebalance.org

Att bemöta explosiva barn

Afton Fågelskolan 4-9 och Fågelskolan LIG,

efter den andra kvällen med feber sitter jag och försöker sammanfatta den intensiva dagen med föreläsningar av Ross Greene.

Greene har bara hunnit introducera sin teori om förebyggande lösningar för elever med problemskapande beteende. Under föreläsningarna återkom Greene ständigt till sin fasta tes att "kids do well if they can". En central idé i Greenes teoribygge varifrån allt tar sin början.

Four important themes:

- Emphasis is on problems (and solving them) rather on behaviors (and modifying them).
- Problem solving is collaborative rather than unilateral (something you're doing with the kid rather to him).
- Problem solving is proactive rather than emergent.
- Understanding comes before helping... indeed, understanding is the most important part of helping.

Det är kanske självklara saker, men jag anser att de vid en närmare analys kräver en del tankekraft av mig (kanske för att jag har feber och mycket ont i halsen...?).

/Fredrik

Konstrunda på Lilla Fågel

Förra onsdagen ordnades det konstrunda i lilla skogen på Lilla Fågel. Det var klass 2b och 3b som ställde ut konstverk. De hade arbetat med Hundertwasser, Ernst Billgren och Oskar Bergman. Roligt att många klasser kom och tittade och att konstnärerna själva var så nöjda över att naturen var ett PERFEKT ställe att se på konst i!

Sett ur ett Fågelperspektiv!

Nu är mässan slut för vår del och vi är på väg mot Lund och Fågel igen. Två dagar med fullspäckat program för en skola som vill fram och bryta vidare i nya spännande saker.
Bloggen har dragit igång rejält och vi tre har jobbat hårt efter var föreläsning med att reflektera och beskrivit våra upplevelser i korta fragmentariska instick.
Detta är vår början på att dela med oss av de fortbildningar som vi på Fågelskolan är med utanför vår skola eller med saker på skolan. Allt är utveckling!
Ni som då läser, kommentera! Reflektera, ge oss feedback så vi kan brinna vidare för det som vi gillar mest, skola!

Från Fågel på Sett , Johan, Sven och Jens

Tack för oss denna gång

Mimmi Garpebring - SVEA (Sveriges elevråd)

Hon börjar med att berätta om en lärare som sagt "så jävla jobbigt med elevdemokrati" och problematiserar det.


Varför ska vi ha elevinflytande?

- En rättighet och det SKA man ha, det är lagstadgat
- Ökad motivation skapas
- Skolans demokratiuppdrag uppfylls (tillsammans skapar vi något bättre än om vi är själv)


Var börjar man?

Gör en utvärdering på våren och kolla av läget när det gäller:
- inflytande (Inte överallt man vet VAD inflytande är för något. Måste förklaras och visas konkret under elevens skoltid, tidiga år gärna)
- trivsel
- värden o kultur

Skapa en utgångspunkt -  ett nolläge. Här är vi. Sedan gå vidare och utveckla elevdemokratin.



Här några viktiga fokus kring elevdemokrati som Mimmi tar upp:

FORTBILDNING KRING ELEVDEMOKRATI
Satsa på fortbildning om elevdemokrati. För vuxna och barn.

ELEVERS ORGANISERING
Bjud in eleverna till ledningsmöten mm så att de tar aktiv del i beslutsfattande.
Avsätt resurser till t ex elevråd och annat för eleverna.
Låt dem inte bara få bestämma färgen på väggarna - utan vara med mer så långt det är möjligt och rimligt.

FÅ FRÅGAN
Våga ställa frågan till dem och lyssna in elevernas svar på allvar.

ÅTERKOPPLING
Om eleverna tagit upp något måste de få återkoppling på det, hur har det gått, kollade läraren upp det den frågade efter, lätt att glömma bort här säger Mimmi. Detta tas upp som ett mycket vanlig fenomen - att saker rinner ut i sanden som elever tagit upp.
Boka in ett nästa möte med tid och plats, ökar chanserna till god återkoppling.

TA IN ELEVEN I TIDIG BESLUTSFAS (annars skendemokrati)


Reflektion som Mimmi delar med sig av:

Ofta blir det fel att elevdemokrati är något som ska göras bredvid den andra verksamheten, dvs ett sidospår, ett fokusområde som skolor uttrycker att de behöver bli bättre på. Inflytandet ska implementeras MER! T ex vid planeringsdagar/planering av arbetsområde kan elevinflytande tas hänsyn till mer.

Här är Mimmis Maslow-trappa när det gäller elevinflytande:

Tydligen är det enligt viss statistik mer inflytande i de lägre åren FAST det står att elevinflytande ska öka med åldern. Behövs förändras.
Hon beskriver också att det finns ett tydligt samband mellan elevers bakgrund och deras sätt att utöva inflytande (akademiska barn som fått uttrycka åsikter mm jämfört med barn med andra bakgrunder).

Hon avslutar med att beskriva huvudmans och lärarnas ansvar i demokratiarbetet som byggs upp från grunden.

Johans kommentar:
Kan vi utveckla implementeringen av elevinflytandet i vår undervisning? Få eleverna med i planeringen kring arbetsområden, ha dem med i processen när vi presenterar mål och krav i våra ämnen? Jag tror det. Vinsten skulle förmodligen vara ökad förståelse hos fler elever och att de har större chans att ta till sig undervisningen och ökad motivation säkert.

Fågel får fundera vidare på detta kring elevinflytande.

/Johan