Skoldagarna 1, Malmö 15/10 2104

Skoldagarna 1

Förra veckan var jag på Skoldagarna i Malmö. Det var en mycket intressant och inspirerande dag. Har ni möjlighet så rekommenderar jag er att gå nästa år.

Detta är ett av de seminarier jag besökte:

Digital storyline-bloggen som en virtuell mötesplats-

Monica Carlsson, lärare i svenska, engelska och tyska i årskurs 6-9

Här fick vi möta metoden storyline som används för att skapa fiktiva mötesplatser som befolkas av påhittade karaktärer. Monica har tagit metoden in i den digitala världen i form av olika bloggar där kunskaper tränas och delas med alla deltagare för att skapa sammanhang och ett mer meningsfullt och lustfyllt lärande.

Vi fick massor av tips och idéer på hur man kan arbeta med språk i form av bloggar och metoden storyline. Här nedan kommer länkar till några Monicas bloggar. Läs och låt dig inspireras!

http://fritidsgarden1.blogspot.se/

http://taurusexpress.blogspot.se/

http://kulattlara.blogspot.se/2012/05/storyline-am-campingplatz.html

 

 

 

 

 

 

En läsande klass

Förra veckan var jag på Stadsbiblioteket här i Lund på pedagogiskt café kring ”En läsande klass”. Detta är kort sagt ett material som skapades för att förbättra läsförståelsen. (Pernilla berättade om detta på vårt teach meet för ett tag sedan.)

Det var intressant att höra hur andra skolor har börjat arbeta med detta. Främst är det anpassat till år F-6 men på mötet träffade jag andra 7-9 lärare som ska använda sig av ”En läsande klass- material”.

Vi funderade på om det kan vara så att materialet kommer att byggas ut för år 7-9 så småningom. Det hoppas vi på i alla fall.

Jag tänker att det än så länge går att använda sig av texter och uppgifter som ligger på sidan för år 6 i år 7-9 eftersom det är så pass nytt än så länge och våra elever inte arbetat med det när de gick i år 6.

 

Nästa träff är den 26/11. Håll utkik!

Titta gärna närmare på materialet här:

http://www.enlasandeklass.se/

 

 

 

 

BFL - Bedömning För Lärande del 1

Andreia Balan, lektor på Skol och Fritidsförvaltningen i Helsingborg leder Kommunförbundets satsning på fortbildning i Bedömning för lärande där jag deltar.

Vad är BFL?

Förändrad kunskapssyn ligger i botten av BFL.  Eleven lär i ett socialt sammanhang, i en kontext och är aktiv i processen. Kunskap överförs inte enbart av vuxen till elev.

Man har upptäckt att bedömning kan användas för att UTVECKLA elevers förmågor, inte bara mäta dem summativt, vilket vi historiskt gjort. Vi kan med BFL stödja dem i lärandeprocessen. Alltså, ett delvis nytt sätt att tänka.

Formativ bedömning = Man använder information man samlat in om en förmåga eleven har, till att anpassa undervisningen och elevens lärande.

Vad skiljer BFL från annan bedömning? (se bild)

Nyckeln är inte att bli bra på EN metod, utan att förstå och behärska olika lärandestrategier, växla mellan dem om det behövs. Jobba med eleverna, kolla av vad som gick bra, vad de lärt sig – och anpassa sedan utifrån hur de behöver gå vidare.

HÄR KOMMER NÅGOT SOM ÄVEN JENS TRYCKER PÅ:

Både lärare, elev och elevs kamrater behöver kunna vara insatt/använda följande:   

- Vart är eleven på väg? (mål, kunskapskrav)

- Var befinner den sig nu? (summativ avstämning mot kunskapskrav)

       - Hur ska den gå vidare? (feedback, framåtsyftande)

DE FEM NYCKELSTRATEGIERNA

1. FÖRTYDLIGA MÅL OCH KRITERIER – VARFÖR?

Skapa en gemensam referensram och mening med varför man ska lära sig saker och delta i undervisningen och utvecklas. Även att tydliggöra skillnader i kvalitét kring kunskaper och förmågor.

Hur kan man få med eleverna i att förstå vad det är för skillnad mellan  en E, C eller A-text t ex?

Tommy Lucassi är lärare och kör ett intressant exempel, kolla här hur han visualiserar olika nivåer med eleverna:

https://www.youtube.com/watch?v=jp5mw6Ync4k

Här några tekniker om man ska jobba med att FÖRTYDLIGA MÅL OCH KRITERIER (bild)

MATRISER

Matriser är ett BRA sätt att förtydliga mål, kunskapskrav och hur progressionen kan se ut.

Uppgiftsspecifik matris eller generell matris?

Vad är bäst?

Andreia menar att de generella matriserna är bättre ur formativ synpunkt, eftersom de kan appliceras i flera situationer och ämnen, områden mm.

Uppgiftsspecifika, t ex "tema vatten" är lättare att förstå, men sen kan de inte generaliseras till andra områden.

DÖD ELLER LEVANDE MATRIS?

Det viktiga med matriser är att man pratar med eleverna om kunskapskrav och kvalitetsskillnader - SAMTIDIGT som man visar och pratar om konkreta exempel. Eleverna behöver koppla ihop den ofta svåra matristexten med något konkret så de förstår. Sedan behöver detta repeteras, visas och diskuteras igen, flera gånger under arbetsområdet. Annars glöms den bort och blir....DÖD!

Avsätt tid för det!

Matriser kan vara väldigt svåra för lärare och elever, särskilt om man kör direkt från skolverkets kunskapskrav.

Andreia visar några exempel på hur man kan förenkla matriser och FOKUSERA på skillnaden i PRGORESSIONSORDEN (kvalitetskriterier) och att man bara plockar ut FÖRMÅGORNA utan all jobbig text. Då kan det se ut så här:

Uppdraget blir här att läraren ser till att det finns exempel att visa, diskutera kring (eller som Lucassi, sätt upp dem i klassrummet under E, C, A.

Utvecklingsdag med tema kommunikation

Så kom äntligen dagen då vi fick möjlighet att träffas, alla vi som arbetar inom särskolor i Lunds kommun.
Vi samlades kring temat kommunikation.

Kommunikation är ett överordnat begrepp för mänskligt samspel. I kommunikation ingår tal och språk, men också annat som gester, kroppsspråk, mimik, ljud etc.

Vi hade både externa och interna föreläsare.
AKK = Alternativ och kompletterande kommunikation

Man kan använda AKK på olika sätt, förenklat blir det så här:
AKK som stöd för uttryck och förståelse (grundsärskola)
AKK som ersättning för både uttryck och förståelse(träningsskola)
Exempel på AKK:
Från det kropps- och sinnesnära, manuella spåret:

• gester
• mimik
• ljud
• förflyttning

Från det grafiska spåret (GAKK):

• bilder
• konkreta föremål
• tecken(TAKK)

Mats Jönsson, skoldirektör Barn- och skolförvaltning Lund stad, var med under dagen.

Fågelskolan kommer att delta med några elever i kommunikationsprojektet "Stenröseskolan som kommunikativt center" Detta är ett projekt som ska hålla på i ett år, med förhoppning om ett andra år. Projektledare är Carin Gustafsson.

Det var en mycket givande dag och vi hoppas på fler sådana!

Det som är bra för barn i behov av AKK är även bra för många andra :)

/Karin Aå

Collaborative & Proactive Solutions

Dag nr 2 är slut efter föreläsningar, filmer och samtal. Ross Greene är en visionär och entreprenör som skickligt visar åhörarna att hans teori med efterföljande praktik är den enda vägen för svensk skola.
Vi bör naturligtvis kritiskt granska dessa teorier (allenarådande lösningar som fungerar är sällsynta) som enligt Greene fungerar på alla utåtagerande elever i alla åldrar. Greenes teori utgår från "compassion, humanity and caring" vilket innebär ett synnerligen mänskligt perspektiv. Enligt min mening skulle vi tveklöst kunna vinna mycket på att lösa konflikter med eleven istället för åt eleven. Att tillsammans med eleven identifiera problemet och sedan lösa det leder enligt Greene till att elevens bristande förmågor tränas upp. Greene menar nämligen att alla elever med utmanande beteende saknar någon eller flera förmågor och att dessa går att träna upp. Det är möjligt att Greene inspirerats av Nel Noddings arbete som rör behovet av omsorg i skolvärlden.

Gällande det praktiska utövandet av Greenes teorier så upplevde jag dem något svåra att greppa eftersom de byggde på flera olika steg med flera tänkbara scenarior som dock sammanlänkas av en kunnig samtalsledare. Det hedrar Greene att han därmed inte serverar en snabb lösning, utan en som kräver kunskap och engagemang.

Jag rekommenderar ett besök på hans hemsida: http://www.livesinthebalance.org

/Fredrik

Krävande barn och Ross Greene

Mycket bra och givande dagar fyllda med klokheter från Ross Greene.

Enkelt och svårt.
Så här är det:

• Ett olöst problem
• En förmåga som saknas hos hen
• Massa kloka vuxna som ska hitta vilken förmåga som hen saknar
• Kloka vuxna TILLSAMMANS med hen i ett strukturerat samtal lägger fram olöst problem
• Tillsammans hittar de en lösning baserat på hens kloka tankar som kloka vuxna lockar fram

Det somjag upplever annorlunda med denna modell är att vi vuxna samtalar med hen utan att vi lägger våra värderingar eller förklaringar i samtalet med hen. Vi fokuserar på att hitta det olösta problemet utan att blanda in det oönskade beteendet. Vi skaffar oss nya glasögon att se problemet med, ändrar samtals taktik och framför allt,,,det viktigaste är att vi har en samarbetspartner HEN! Ser fram emot att samtala med er om metoden.

Här har ni hemsida som är värt att titta på.
Hälsningar från tåget/Steina

http://www.livesinthebalance.org

Att bemöta explosiva barn

Afton Fågelskolan 4-9 och Fågelskolan LIG,

efter den andra kvällen med feber sitter jag och försöker sammanfatta den intensiva dagen med föreläsningar av Ross Greene.

Greene har bara hunnit introducera sin teori om förebyggande lösningar för elever med problemskapande beteende. Under föreläsningarna återkom Greene ständigt till sin fasta tes att "kids do well if they can". En central idé i Greenes teoribygge varifrån allt tar sin början.

Four important themes:

- Emphasis is on problems (and solving them) rather on behaviors (and modifying them).
- Problem solving is collaborative rather than unilateral (something you're doing with the kid rather to him).
- Problem solving is proactive rather than emergent.
- Understanding comes before helping... indeed, understanding is the most important part of helping.

Det är kanske självklara saker, men jag anser att de vid en närmare analys kräver en del tankekraft av mig (kanske för att jag har feber och mycket ont i halsen...?).

/Fredrik