Ännu mera Sett

Jag har känt till ”Grej of the day” ganska länge, har även hört Micke Hermansson i olika sammanhang, men aldrig live. Tisdagens sista föreläsning hade jag prickat för något annat, men så var det ju den där Micke. Skulle jag lyssna på honom trots att jag redan hade ganska bra koll på vad han skulle prata om? Vilken tur att jag gjorde det! Man kan lätt bli kär i Micke. Hans engagemang, hans sätt att bjuda på sig själv, hans humor, hans dialekt och så klart ”grejandet”. Jag tror att alla som lyssnat på Micke vet vad jag menar. Så håller han ju dessutom på mff…
”Grej of the day” går att utforma efter eget huvud, men så här skulle man kunna sammanfatta det på Mickes sätt:
- Jag kör minst 4 ggr/vecka
- Har gjort en diger bruttolista m hundratals personer/platser/händelser/ övrigt, som jag vill använda som rubriker.
- jag lägger alltid ut en liten ledtråd dagen innan (" djup, djupare.." löd gårdagens . Vi skulle prata om Marianergraven!) Det brukar locka en del kids till att börja fundera och gissa...
- gör alltid en enkel PP när jag läst in mig på ämnet. Ca tre slides, rubriker, stödord och ett par bilder..
- jag kör helt random. Låter ämnena slumpas huller om buller. Inget tema! Jag vet att efter ett tag kommer de där underbara "kopplingarna" mellan gamla o nya GOTD att dyka upp ändå.
 - kort ska det vara. 7-10 min.
 Det är en MIKROLEKTION , inte en vanlig lektion!
 - eleverna antecknar alltid i sin GOTD-bok. En sida per grej.
- deras måste-anteckningar = rubrik, datum, vilket nr vi är på, basfakta (när, var, varför känd..), sen ant de mina stödord från PP,
- viktigt för mig har alltid varit att det ska finnas intressant och spännande kuriosa med. (Man minns så mycket bättre då ..)lägg ner lite extra tid på just denna punkt!
-På slutet får de ett par min för att fixa en enkel bild eller färglägga om de vill..
- ny ledtråd läggs upp
- ny GOTD nästa dag...
- repeterar mycket och ofta..
- eleverna har den stående "läxan" att dagligen berätta om detta hemmavid= repetition/befästa!
- kör även ett quiz var 14:e dag på gamla GOTD för att hålla kunskapen vid liv.
För frågor/bokningar av föreläsningar mm:  Studentlitteratur.se eller Micael.hermansson@umea.se
Jag rekommenderar er att gå med i ”Grej of the day”-gruppen på Facebook, där finns en massa färdiga GOTD-presentationer och tips på ledtrådar.
Och man måste ju faktiskt inte köra varje dag…..
Kolla in Micke när han var i TV4's Nyhetsmorgon https://www.youtube.com/watch?v=MzYhSDekZq8

Nu kör jag vidare med min "Grej of the week", musikalprojektet för Fågelskolans åttor, i år i ett unikt samarbete med Vikingaskolan, Månteatern och Malmö Högskola. På torsdag spelar vi fyra föreställningar (9, 11, 13 o 18). Kommer du med din klass? http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=6147225

Fågel flyger vidare på Sett 2015

Efter Beppes lysande start på dagen hastade vi (jag, Helena, Karolina och Lena) vidare mot nästa föreläsning. Vi hade alla fyra spetsat in oss på ”Att bli van med dator”, det lät ju så lovande i programmet. Tyvärr levde detta inte alls upp till våra högt ställda förväntningar. Man skulle berätta om hur man gick från strategi till praktik. Dessutom skulle man berätta om Creaza, en app jag hört talas om och var nyfiken på. Här kan man skapa tankekartor, serier, ljud och film. Hade gärna tagit del av elevexempel, nu blev det mest prat och när jag nu tittar i mina anteckningar fattar jag ärligt talat ingenting… Nåja, vidare till nästa!

 

 

Sara Bruun kl.13.00 i M4. Här infriades däremot förväntningarna! En van talare med massor av konkreta och användbara exempel och det utan att varje elev behöver en egen dator eller surfplatta. Precis vad jag ville höra!
Jag rekommenderar alla läsare att besöka Saras blogg för ännu mer info, och har du chansen att lyssna på henne vid något tillfälle så gör det! bruunskolblogg.blogspot.se
Ska försöka sammanfatta lite kort kring sådant jag tyckte du kan ha nytta av.
När du på kvällarna sitter där hemma och surfar runt, hittar bra och intressanta sidor om än det ena och än det andra, samla det bästa i mappar på pearltrees.com
quizlet.com – här kan man öva glosor, lyssna och göra egna test.
kaizena.com – här kan du ge dina elever feedback i form av bl.a. voicecomments (installeras via chrome)
Sara pratade lite om det flippade klassrummet också, framförallt om tid och struktur. Vad gör du med tiden som blir över, ”face to face time”?
Hon pratade om hur hon ger eleverna en stödstruktur när hon jobbar med skapande av texter.
Ytterligare app-tips:
canva – här kan du skapa presentationer, posters och använda fria bilder.
zaption.com – hämta ett youtube-klipp och lägg in dina frågor mitt i!
Slutligen några kloka ord från Sara:
Ett förändrat ledarskap kräver MOD ”våga släppa kontrollen” och en bild på en dikt skapad av en av hennes elever:
                                                             
Här blev det lunchpaus och en riktigt smarrig räkmacka… Jisses vilka köer!
                                                                                         
Så hade då Helena hittat något vi tänkte kunde passa oss som samtalsledare och arbetslagsledare. ”Bättre möten, nu” med konkreta metoder, kom tillrätta med energitjuvarna och bla, bla, bla… Nope, passade inte oss. Vi smög ut och Helena smet iväg för att lyssna på Jonas Hällebrand som vi ju vet är alldeles lysande! Jag chansade och valde ”Det inkluderande klassrummet”, dessvärre strulade tekniken i M3 och ljudet i mina lurar var katastrofalt. Ovanpå ljudstrulet så smäller föreläsaren upp en Power Point med de minsta bokstäverna jag någonsin sett. Ansträngde mig verkligen, men nä, tog en snabbrunda på mässområdet i stället.
Efter två föreläsningar på raken som inte föll mig i smaken stod jag inför ett dilemma, tre tänkbara föreläsningar vid 16-tiden… Med tanke på min otursförföljda resa i övrigt hade jag verkligen svårt att bestämma mig den här gången. Dessutom var mina fågelkompisar ute på egna äventyr så jag fick lita på mitt eget omdöme (och det vet ju ni som var med på resan hur bra det hittills gått). Valet föll slutligen på ”Vi vågade utmana oss själva”, passande titel. Hör och häpna, jag valde rätt! Det var två tjejer, Cecilia Westerblad och Ewa Bietkowska, från Sätraskolan i Stockholm, som höll en bra presentation. Det märktes att dessa två lärare brann för sitt jobb och sina elever, men de visade även att med mycket små medel kan man åstadkomma något. De delade dessutom med sig av sina erfarenheter på ett behagligt sätt. Några ihopsamlade tankar till er:
Bfl-tänket, de nya frågorna, tex. varför är 3 ett udda tal och inte 8? Varför är det här ett talmönster?
Förklaringsfilmer, äldre elever förklarar för yngre (elever flippar för elever)
Mad App, spelar in korta filmsnuttar.
Res och skriv med google Earth.
Thing Link, skapa klickbara punkter på en karta eller en bild, tex av människokroppen.
VideoScribe, skapa dina egna filmer där en hand skriver och ritar på en whiteboard.
iTalk, läs in din text och lyssna, bedömningshjälp.
Visual Poetry, appen du kan skriva poesi och få din text i olika mönster. Eller skriv feedback till en kamrat och ge bort!
Till sist så berättade dom om hur eleverna tränade finmotoriken innan de började skriva med penna och de uppmanade ALLA att köpa hem playmais! Det är alltså små majskorn i olika färger som eleverna bygger med. De byggde figurer och miljöer som de också kunde använda i sitt skapande med text, ord, film, ljud osv. Kolla upp det, verkar hur kul som helst!
I morgon kvittrar jag vidare om när jag blev kär i en av föreläsarna och om vårt studiebesök på en skola "i en annan värld".
Tjingeling!

Sett-mässa 2015

Då var vi på plats! Efter en något skakig tågresa där jag fick en otursplats checkade vi i går kväll in på hotellet. Även här drog jag nitlotten och hamnade i "det andra tornet". Torn? I Stockholm har dom torn! Det enda torn vi från Lund känner till är väl Östra Torn? Nåja, det blev en trevlig kväll med mingel för Lundafolket på det lite finare hotellet.

                                Mats Jönsson, vår skolchef, talar och hälsar oss välkomna!

Tisdag var så den stora mässdagen för oss från Fågel. Vi promenerade iväg i god tid och tog plats på den första föreläsningen som vi spetsat in oss på. Det var Beppe Singer, en Malmökille som vi känner igen från TV:s Hjärnkontoret. Hans föreläsning hette "10 sätt att misslyckas som lärare".
Han fångade verkligen sin publik med sin lista och sitt sätt att engagerat berätta och dela med sig av sig själv och sina erfarenheter som lärare på Cybergymnasiet.
10 sätt att misslyckas som lärare enligt Beppe:
1. Utgå från att eleverna bryr sig
2. Ta med lärarrummet in i klassrummet
3. Tro att du kommer undan
4. Tro att du klarar det själv
5. Tro att du hinner
6. Tro att du kan göra karriär
7. Tro att du är en informatör
8. Ge upp där andra ger upp
9. Att inte våga larva sig
10 Glömma bort VARFÖR
En tänkvärd lista som vi kanske alla bör ha med oss om vi vill misslyckas, eller....
Gör som dom flesta lärare jag känner - vänd på den! Lyckas!
God natt på er! I morgon berättar jag om de andra föreläsningarna jag var på.

BFL-träff 5 Aktivera eleverna som ägare av lärandeprocessen (nyckelstrategi 5)

Vi börjar med att dela med oss av erfarenheter från nyckelstrategi 4, aktivera eleverna som resurser för varandra i sitt lärande.

Här några intressanta poänger utifrån nyckelstrategi 4:

- Elever tycker det är kul att hjälpa varandra och älskar att förklara för varandra!!!
- Att jobba med att svara på baksidan av lappar (post-it etc) skapar engagemang, att tillsammans komma fram till BRA svar och lära sig mer. Ett roligt och spännande arbetssätt.

Här länken till videon där post-it-lappar används i undervisningen:

https://www.youtube.com/watch?v=usJnehrXInc

Nyckelstrategi 5 - eleverna som ägare av lärandeprocessen

Att vara metakognitiv - veta hur man skaffar sig kunskaper, använder dem för att få nya kunskaper mm. Nyckelstrategi 5 handlar om detta. Det är personligt hur man fungerar metakognitivt. Alla har sin stil och lär sig bäst på olika sätt. Det gäller att lära sig detta på sikt (mer och mer ju äldre eleverna är). Hur lär JAG mig?

TEKNIKER:  Självbedömning, självreglering, träning i att ställa frågor/göra sammanfattningar

Självbedömning

Fokusera på var jag befinner mig och hur jag går vidare för att lära mig det jag behöver. 

- Stryk under med understrykningspenna i matriser - VAR ÄR JAG NU? 

- Bedöm mina arbeten utifrån kriterier - hitta var i ett elevarbete där t ex ett visst kriterie återfinns (t ex i svenska: här i texten gör jag en utvecklad beskrivning (C-nivå) av miljö - markera det med gul färg, olika betygsnivåer har olika färg)

Här en video som handlar om självbedömning och hur de jobbar i nån amerikansk skola:

https://www.youtube.com/watch?v=CkFWbC91PXQ

Självreglering

Ganska komplexa förmågor som en elev måste klara av som ni ser, men kan de nå hit på lång sikt är det ju riktigt bra:

Intressant modell över hur vi "borde" jobba enligt Andreia Balan. Med allt inkluderat som är viktigt i lärarjobbet. BFL-strategierna är integrerade i undervisningen men det finns en cirkulär struktur i mitten som går runt runt i ens arbete med PP.

/Vid pennan Johan

BFL-träff 4 Att använda varandra som lärresurser (nyckelstrategi 4)

Detta tillfälle handlade om Att använda varandra som lärresurser. Men det började med att vi diskuterade vår "läxa" som var att jobba med feedback med eleverna. Här två HIGHLIGHTS från diskussionen.

- Ge feedback på processnivå (att man ställer frågor eller ger respons kring mer långsiktiga förmågor och "hur man lär sig" saker) är något som vi behöver utveckla för att eleverna ska tänka mer långsiktigt kring sitt eget lärande. Normalt är vi ganska bra på att ge konkret feedback på uppgiftsnivå, t ex "du behöver bli säkrare på att sätta ut punkter på rätt ställe". Ett mer processorienterat sätt att ge respons skulle då kunna vara "hur kan du utveckla ditt skrivande?". Här måste eleven ta ansvar för sitt eget lärande i ett vidare perspektiv. Respons på både uppgiftsnivå och processnivå behövs för en elev under deras lärande.

- Planera in RESPONS på lektionerna. Så det inte bara blir feedback på slutet när arbetsområdet är slut. Gärna i mitten eller i början av arbetet, så de kan använda sig av feedbacken. Avsätt tid.




Strategi 4 - aktivera eleverna som resurser för varandra


"Kollaborativt lärande" inget nytt egentligen (Vygotskij mm), men BFL(forskningen) har tittat närmare på hur den kan göras effektiv.

Här är lite olika sätt att jobba med eleverna som resurser för varandra i lärandet:

KAMRATBEDÖMNING

Kamratbedömning handlar om att göra en BEDÖMNING av någon annans nivå/arbete. Men att bara säga "du befinner dig på den här nivån" räcker inte. Eleverna behöver berätta för varandra VARFÖR de eller deras resultat befinner sig på den nivån. Annars blir det en ganska meningslös respons.

EFFEKTER?

Studier visar att elevarbeten förbättras om man motiverar den synpunkt som framförs när man ger respons.
Bäst är om läraren ger respons på elevernas sätt att ge respons på varandra. Hur väl kan de bedöma varandra? Hur kan de bli bättre på att ge varandra tips och feedback?

Kamratbedömning kan göras på lite olika sätt, antingen en-till-en eller grupp-grupp och båda bör användas vid olika tillfällen. T ex grupper som utbyter svar, prov eller lösningar på uppgifter - ger varandra feedback på deras kvalitet.

POST-IT-LAPPS-UPPGIFTER (COOLT!!!)

Läraren skapar uppgifter på t ex postit-it-lappar som sitter på tavlan (matematiska uppgifter, stavning av ord, skrivuppgifter, bilduppgifter, etc). Eleverna drar slumpmässigt en post-it-lapp och löser uppgiften på baksidan och skriver sitt namn. Sedan sätts den tillbaka på tavlan och en ny elev tar nu den lappen och ser lösningen som är gjord och ska göra sin egen. Eleven söker upp den förste eleven om de inte är överens och nu ska de redovisa för varandra hur de tänkt och resonera sig fram till den rätta lösningen, vem har rätt? Varför? (SE VIDEO NEDAN)

https://www.youtube.com/watch?v=usJnehrXInc

GRUPP JOBBAR MED PUBLIK RUNT SIG (COOLT!!!)

3-4 elever sitter vid ett bord och arbetar med att diskutera en fråga, lösa problem eller gör en aktivitet. Resten av klassen står upp och granskar denna grupp, hur de gör och vad de säger, löser problem. De har alla en checklista eller anteckningsbok som de antecknar i. Efteråt pratar man om hur arbetet gick i gruppen, hur väl de klarade av saker.

FLIPPADE KLASSRUM

Eleverna är aktiva deltagare, lärandet flyttas över till elevernas ansvar - lärarens roll är att vara handledare och inspiratör. Ett omvänt arbetssätt, eleverna gör vissa saker hemma och eleverna kan ta "lärarens roll" på lektioner. T ex berätta om något. Gå igenom något. Eller ha förberett frågor hemma som används på lektionen.

Det var allt för denna gång!!

Lycka till i ert BFL:ande

/Johan

BFL träff 3 - feedback som för lärandet framåt

BFL - kurs träff 3 (AF-borgen)

Först hade vi ett erfarenhetsutbyte av tekniker i nyckelstrategi 2, att synliggöra lärandet i klassrummet.

Det kom fram några intressanta saker:

- Om man kör NO HANDS UP: Låt eleverna få tid att svara, eventuellt låt dem prata i par innan de svarar i helklass. 

- Fler blir aktiva i klassrummet om man kör namnstickor (No hands up)

- Om man kör elev-whiteboards vid svar, eller trafikljusen/tumme upp eller ner, så kan läraren snabbt se om den behöver göra en repetition eller extra genomgång av något svårt (för då svarar många fel)

- Man bör planera FRÅGOR väl innan en lektion - dels så att de blir öppna och ger utrymme i svaren, men också att de ligger i LINJE med kunskapskrav/förmågor som ska mätas vid bedömning. Ofta ställer vi frågor lite i farten och det som faller oss in (vi är lite ad hoc vi lärare). Att köra dessa planerade frågor kan passa utmärkt som EXIT PASS (muntligt eller skriftligt)



Respons/feedback

Grundtanke - ge återkoppling/vägledning hur man kan komma vidare i lärandeprocessen.

För att det ska fungera behöver eleverna vilja gå vidare i sin utveckling och detta behöver vi lärare ge förutsättningar för, skapa i klassrummet. Hur gör eleven med den feedback den får?

Här en bild som visar vad som ger mest effekt på lärandet när det gäller olika sorters feedback (enligt en del studier).

Här en länk till Christian Lundahls berömda förklaring till hur feedback ska ges för att ge bästa möjliga resultat (de första tre minuterna)

https://www.youtube.com/watch?v=O5m2Rp9MRIs

Alltså är det väldigt viktigt med KOMMENTARER i feedbacken.



Feedback kan ges på olika nivåer:
A) Uppgiften (vad var fel med svaret? hur skulle svaret varit istället?)
B) Processen (mer generaliserbart, gäller fler ämnen, sånt som kan användas i andra sammanhang)
C) Metakognitivt plan - hur hanterar jag feedback av läraren? kan jag bli bättre på att ge mig själv feedback?


Hur snabbt ska man ge feedback? (se nedan bild)

VIKTIG FRÅGA:
Hur använder eleven respons/feedback för att kunna lära sig mer, gå vidare?
Lärarens uppgift här är att skapa en STRUKTUR där feedbacken är inplanerad så att den kan tas om hand av eleverna och utnyttjas under arbetsområdet. (kamratbedömning, lärarbedömning, självbedömning)

Hur då?
-Samla in början av texter så de kan få utnyttja feedback till resten av skrivandet
- Gör uppgifter 2 gånger, eller åtminstone liknande uppgifter så att feedbacken kan användas till den andra
- Skapa ett klimat där man får göra fel och lära sig av det
- Ge konkret respons med exempel och förslag

/SLUT

BFL - Att skapa situationer som gör lärandet synligt - nyckelstrageistrategi 2

Det läraren vill med strategi 2 är att samla in information om elevers lärande så att undervisningen kan anpassas till det så att de kan utvecklas vidare.
Aktiviteter i olika ämnen visar elevers lärande på olika sätt.

Tekniker

- Problemlösning - hög effekt på lärandet (0,61)

- Utmanande uppgifter

- Öppna uppgifter (flera svar, man jobbar på sin utvecklingsnivå)

- Rika uppgifter (flera typer av frågor med olika svårighetsgrad, men inom samma ämne)

- Diskussioner i klassrummet - hur organiserar vi det på bästa sätt?

Nyckelfrågor - hitta dem i det man håller på med (så att man kan få ett svar på vad eleverna har förstått eller lärt sig något som läraren vill) Tänk ut dessa frågor innan lektionen, så att du kan använda dem för att verkligen få reda på vad eleverna kan.

- Insamling av svar  (göra eleverna delaktiga)

NO HANDS UP - vi vill ju se alla elever och hur de tänker och öka engagemanget och aktiviteten i klassrummen, så vi slumpar ut svaren med hjälp av t ex glasspinnar med namn på. Om man säger "vet inte" så återkommer läraren till den eleven efter att andra har svarat och ger den frågan på nytt.

Här en film från Borås, Särlaskolan:

https://www.youtube.com/watch?v=ULdghJ9-w5w

EXIT PASS - alla ska ge något typ av svar innan de får lämna klassrummet. T ex formeulerar läraren här en fråga som kollar av det viktigaste målet med lektionen.

TRAFIKLJUS (förstår = GRÖN, förstår sådär = GUL, förstår inte = RÖD - läraren kan gå igenom en gång till om många är röda, eller ändra ett resonemang, eller använda de gröna eleverna att förklara för de gula/röda)

SKRIVPLATTOR (svarsalternativ visas av elever på skyltar i klassrummet ABCD)

Läraren får reda på om det finns MISSUPPFATTNINGAR som behöver korrigeras.

Andreia menar vidare att man behöver arbeta med "den högre ordningens tänkande" för att få reda på vilken nivå eleverna ligger på och dessutom är det bra för deras lärande. S. k. kognition och metakognition (kunna analysera, problemlösa, jämföra, värdera, vara kreativ, planera, strukturera, mm). Detta är saker som kan utveckla elevernas lärande

Analysera - problemlösa - skapa (ord som återkommer i kursplanerna). Dessa behöver eleverna tränas i och läraren måste utsätta eleverna för detta.

Johan

BFL - film nyckelstrategi 1

BFL - länk Nyckelstrategi 1 (förtydliga och dela mål för lärandet).

Jag går ju en utbildning i Bedömning För Lärande som Andreia Balan håller i.
De filmade hennes föreläsning och här nedan är en länk till den filmen.
Om man vill spetsa till nyckelstrategi, som vi nu håller på med på Fågel, kan man se denna föreläsning eller bitar av den.

Hösten 2014​

2014-10-14

Utbildning i bedömning för lärande

• Presentation - Andreia Balan (film)

MVH
Johan

Skoldagarna 3, Malmö 15/10 2014

Skoldagarna 3

Förra veckan var jag på Skoldagarna i Malmö. Det var en mycket intressant och inspirerande dag. Har ni möjlighet så rekommenderar jag er att gå nästa år.

Detta var ett av de seminarier jag besökte:

Lärare lyfter läsning

Skolverket

God läsförståelse är ett av skolans kärnuppdrag och vägen till lärande i alla ämnen. Lärare från Kroksbäcksskolan i Malmö berättade om hur de har utvecklat läsundervisningen och nu arbetar språkutvecklande i alla ämnen genom ”genrepedagogik” och ”cirkelmodellen”.

De lyfte vikten av att skolan har en ledare som arbetar för genomförandet över hela skolan och att alla nyanställda snabbt får en introduktionskurs i hur de arbetar.

Genrepedagogik/texter:

·         Återgivande

·         Förklarande

·         Informerande

·         Narrativa

·         Instruerande

·         Faktatexter

Cirkelmodellen i korta drag:

Fas 1 Introducera ämnet

·         Vilka ord är svåra?

·         Expertord/ämnesord

·         Expertgrupper-forska

·         Blandgruppet-berätta

Fas 2 Struktur, språkliga drag och syfte

·         Arbete med text

·         Rubriker, färdiga och egna

·         1 stycke/grupp

·         Gör egna frågor i grupp till den nya gruppen

Vem är mottagaren?

Vem är författaren?

Vad är budskapet?

Är texten subjektiv/objektiv?

 

Fas 3 Gemensam fas

·         Att skapa gemensamt, text

Fas 4 Självständig fas

·         Egen text

 

De arbetar mycket med både mallar och stöttning i genrepedagogiken och tanken är att alla är språklärare.

Läslyftet

Skolverket berättade sedan om det kommande läslyftet vars mål är att förbättra elevens läsförståelse och skrivförmåga.

Det finns redan nu material på webben. Länk nedan:

www.skolverket.se/laslyftet

Nu håller man på med utprövningar och det drar igång på riktigt läsåret 2015-2016. Spännande!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skoldagarna 2, Malmö 15/10 2104

Skoldagarna 2

Förra veckan var jag på Skoldagarna i Malmö. Det var en mycket intressant och inspirerande dag. Har ni möjlighet så rekommenderar jag er att gå nästa år.

Detta var ett av de seminarier jag besökte:

Jobba smart- att vara en bra lärare utan att jobba ihjäl sig

Helena Kvarnsell, lärare i matte, NO och teknik för år 7-9

Det jag tog med mig från detta seminarium var att det kändes väldigt skönt att få träffa en lärare som verkligen lärt sig att skilja på arbete och fritid. Hon är mycket medveten om det provocerande i att säga att hon hinner med sitt jobb på sin arbetstid men berättar ändå, med mycket humor, om hur hon gör för att inte jobba ihjäl sig samtidigt som hon får sina elever att lära sig så mycket som möjligt.

Hennes tips:

·         Lita på din profession!

·         Lita på eleverna!

·         Välj bort!

·         Prova nytt!

 

Skoldagarna 1, Malmö 15/10 2104

Skoldagarna 1

Förra veckan var jag på Skoldagarna i Malmö. Det var en mycket intressant och inspirerande dag. Har ni möjlighet så rekommenderar jag er att gå nästa år.

Detta är ett av de seminarier jag besökte:

Digital storyline-bloggen som en virtuell mötesplats-

Monica Carlsson, lärare i svenska, engelska och tyska i årskurs 6-9

Här fick vi möta metoden storyline som används för att skapa fiktiva mötesplatser som befolkas av påhittade karaktärer. Monica har tagit metoden in i den digitala världen i form av olika bloggar där kunskaper tränas och delas med alla deltagare för att skapa sammanhang och ett mer meningsfullt och lustfyllt lärande.

Vi fick massor av tips och idéer på hur man kan arbeta med språk i form av bloggar och metoden storyline. Här nedan kommer länkar till några Monicas bloggar. Läs och låt dig inspireras!

http://fritidsgarden1.blogspot.se/

http://taurusexpress.blogspot.se/

http://kulattlara.blogspot.se/2012/05/storyline-am-campingplatz.html

 

 

 

 

 

 

En läsande klass

Förra veckan var jag på Stadsbiblioteket här i Lund på pedagogiskt café kring ”En läsande klass”. Detta är kort sagt ett material som skapades för att förbättra läsförståelsen. (Pernilla berättade om detta på vårt teach meet för ett tag sedan.)

Det var intressant att höra hur andra skolor har börjat arbeta med detta. Främst är det anpassat till år F-6 men på mötet träffade jag andra 7-9 lärare som ska använda sig av ”En läsande klass- material”.

Vi funderade på om det kan vara så att materialet kommer att byggas ut för år 7-9 så småningom. Det hoppas vi på i alla fall.

Jag tänker att det än så länge går att använda sig av texter och uppgifter som ligger på sidan för år 6 i år 7-9 eftersom det är så pass nytt än så länge och våra elever inte arbetat med det när de gick i år 6.

 

Nästa träff är den 26/11. Håll utkik!

Titta gärna närmare på materialet här:

http://www.enlasandeklass.se/

 

 

 

 

BFL - Bedömning För Lärande del 1

Andreia Balan, lektor på Skol och Fritidsförvaltningen i Helsingborg leder Kommunförbundets satsning på fortbildning i Bedömning för lärande där jag deltar.

Vad är BFL?

Förändrad kunskapssyn ligger i botten av BFL.  Eleven lär i ett socialt sammanhang, i en kontext och är aktiv i processen. Kunskap överförs inte enbart av vuxen till elev.

Man har upptäckt att bedömning kan användas för att UTVECKLA elevers förmågor, inte bara mäta dem summativt, vilket vi historiskt gjort. Vi kan med BFL stödja dem i lärandeprocessen. Alltså, ett delvis nytt sätt att tänka.

Formativ bedömning = Man använder information man samlat in om en förmåga eleven har, till att anpassa undervisningen och elevens lärande.

Vad skiljer BFL från annan bedömning? (se bild)

Nyckeln är inte att bli bra på EN metod, utan att förstå och behärska olika lärandestrategier, växla mellan dem om det behövs. Jobba med eleverna, kolla av vad som gick bra, vad de lärt sig – och anpassa sedan utifrån hur de behöver gå vidare.

HÄR KOMMER NÅGOT SOM ÄVEN JENS TRYCKER PÅ:

Både lärare, elev och elevs kamrater behöver kunna vara insatt/använda följande:   

- Vart är eleven på väg? (mål, kunskapskrav)

- Var befinner den sig nu? (summativ avstämning mot kunskapskrav)

       - Hur ska den gå vidare? (feedback, framåtsyftande)

DE FEM NYCKELSTRATEGIERNA

1. FÖRTYDLIGA MÅL OCH KRITERIER – VARFÖR?

Skapa en gemensam referensram och mening med varför man ska lära sig saker och delta i undervisningen och utvecklas. Även att tydliggöra skillnader i kvalitét kring kunskaper och förmågor.

Hur kan man få med eleverna i att förstå vad det är för skillnad mellan  en E, C eller A-text t ex?

Tommy Lucassi är lärare och kör ett intressant exempel, kolla här hur han visualiserar olika nivåer med eleverna:

https://www.youtube.com/watch?v=jp5mw6Ync4k

Här några tekniker om man ska jobba med att FÖRTYDLIGA MÅL OCH KRITERIER (bild)

MATRISER

Matriser är ett BRA sätt att förtydliga mål, kunskapskrav och hur progressionen kan se ut.

Uppgiftsspecifik matris eller generell matris?

Vad är bäst?

Andreia menar att de generella matriserna är bättre ur formativ synpunkt, eftersom de kan appliceras i flera situationer och ämnen, områden mm.

Uppgiftsspecifika, t ex "tema vatten" är lättare att förstå, men sen kan de inte generaliseras till andra områden.

DÖD ELLER LEVANDE MATRIS?

Det viktiga med matriser är att man pratar med eleverna om kunskapskrav och kvalitetsskillnader - SAMTIDIGT som man visar och pratar om konkreta exempel. Eleverna behöver koppla ihop den ofta svåra matristexten med något konkret så de förstår. Sedan behöver detta repeteras, visas och diskuteras igen, flera gånger under arbetsområdet. Annars glöms den bort och blir....DÖD!

Avsätt tid för det!

Matriser kan vara väldigt svåra för lärare och elever, särskilt om man kör direkt från skolverkets kunskapskrav.

Andreia visar några exempel på hur man kan förenkla matriser och FOKUSERA på skillnaden i PRGORESSIONSORDEN (kvalitetskriterier) och att man bara plockar ut FÖRMÅGORNA utan all jobbig text. Då kan det se ut så här:

Uppdraget blir här att läraren ser till att det finns exempel att visa, diskutera kring (eller som Lucassi, sätt upp dem i klassrummet under E, C, A.

Utvecklingsdag med tema kommunikation

Så kom äntligen dagen då vi fick möjlighet att träffas, alla vi som arbetar inom särskolor i Lunds kommun.
Vi samlades kring temat kommunikation.

Kommunikation är ett överordnat begrepp för mänskligt samspel. I kommunikation ingår tal och språk, men också annat som gester, kroppsspråk, mimik, ljud etc.

Vi hade både externa och interna föreläsare.
AKK = Alternativ och kompletterande kommunikation

Man kan använda AKK på olika sätt, förenklat blir det så här:
AKK som stöd för uttryck och förståelse (grundsärskola)
AKK som ersättning för både uttryck och förståelse(träningsskola)
Exempel på AKK:
Från det kropps- och sinnesnära, manuella spåret:

• gester
• mimik
• ljud
• förflyttning

Från det grafiska spåret (GAKK):

• bilder
• konkreta föremål
• tecken(TAKK)

Mats Jönsson, skoldirektör Barn- och skolförvaltning Lund stad, var med under dagen.

Fågelskolan kommer att delta med några elever i kommunikationsprojektet "Stenröseskolan som kommunikativt center" Detta är ett projekt som ska hålla på i ett år, med förhoppning om ett andra år. Projektledare är Carin Gustafsson.

Det var en mycket givande dag och vi hoppas på fler sådana!

Det som är bra för barn i behov av AKK är även bra för många andra :)

/Karin Aå

Collaborative & Proactive Solutions

Dag nr 2 är slut efter föreläsningar, filmer och samtal. Ross Greene är en visionär och entreprenör som skickligt visar åhörarna att hans teori med efterföljande praktik är den enda vägen för svensk skola.
Vi bör naturligtvis kritiskt granska dessa teorier (allenarådande lösningar som fungerar är sällsynta) som enligt Greene fungerar på alla utåtagerande elever i alla åldrar. Greenes teori utgår från "compassion, humanity and caring" vilket innebär ett synnerligen mänskligt perspektiv. Enligt min mening skulle vi tveklöst kunna vinna mycket på att lösa konflikter med eleven istället för åt eleven. Att tillsammans med eleven identifiera problemet och sedan lösa det leder enligt Greene till att elevens bristande förmågor tränas upp. Greene menar nämligen att alla elever med utmanande beteende saknar någon eller flera förmågor och att dessa går att träna upp. Det är möjligt att Greene inspirerats av Nel Noddings arbete som rör behovet av omsorg i skolvärlden.

Gällande det praktiska utövandet av Greenes teorier så upplevde jag dem något svåra att greppa eftersom de byggde på flera olika steg med flera tänkbara scenarior som dock sammanlänkas av en kunnig samtalsledare. Det hedrar Greene att han därmed inte serverar en snabb lösning, utan en som kräver kunskap och engagemang.

Jag rekommenderar ett besök på hans hemsida: http://www.livesinthebalance.org

/Fredrik

Krävande barn och Ross Greene

Mycket bra och givande dagar fyllda med klokheter från Ross Greene.

Enkelt och svårt.
Så här är det:

• Ett olöst problem
• En förmåga som saknas hos hen
• Massa kloka vuxna som ska hitta vilken förmåga som hen saknar
• Kloka vuxna TILLSAMMANS med hen i ett strukturerat samtal lägger fram olöst problem
• Tillsammans hittar de en lösning baserat på hens kloka tankar som kloka vuxna lockar fram

Det somjag upplever annorlunda med denna modell är att vi vuxna samtalar med hen utan att vi lägger våra värderingar eller förklaringar i samtalet med hen. Vi fokuserar på att hitta det olösta problemet utan att blanda in det oönskade beteendet. Vi skaffar oss nya glasögon att se problemet med, ändrar samtals taktik och framför allt,,,det viktigaste är att vi har en samarbetspartner HEN! Ser fram emot att samtala med er om metoden.

Här har ni hemsida som är värt att titta på.
Hälsningar från tåget/Steina

http://www.livesinthebalance.org

Att bemöta explosiva barn

Afton Fågelskolan 4-9 och Fågelskolan LIG,

efter den andra kvällen med feber sitter jag och försöker sammanfatta den intensiva dagen med föreläsningar av Ross Greene.

Greene har bara hunnit introducera sin teori om förebyggande lösningar för elever med problemskapande beteende. Under föreläsningarna återkom Greene ständigt till sin fasta tes att "kids do well if they can". En central idé i Greenes teoribygge varifrån allt tar sin början.

Four important themes:

- Emphasis is on problems (and solving them) rather on behaviors (and modifying them).
- Problem solving is collaborative rather than unilateral (something you're doing with the kid rather to him).
- Problem solving is proactive rather than emergent.
- Understanding comes before helping... indeed, understanding is the most important part of helping.

Det är kanske självklara saker, men jag anser att de vid en närmare analys kräver en del tankekraft av mig (kanske för att jag har feber och mycket ont i halsen...?).

/Fredrik

Konstrunda på Lilla Fågel

Förra onsdagen ordnades det konstrunda i lilla skogen på Lilla Fågel. Det var klass 2b och 3b som ställde ut konstverk. De hade arbetat med Hundertwasser, Ernst Billgren och Oskar Bergman. Roligt att många klasser kom och tittade och att konstnärerna själva var så nöjda över att naturen var ett PERFEKT ställe att se på konst i!

Sett ur ett Fågelperspektiv!

Nu är mässan slut för vår del och vi är på väg mot Lund och Fågel igen. Två dagar med fullspäckat program för en skola som vill fram och bryta vidare i nya spännande saker.
Bloggen har dragit igång rejält och vi tre har jobbat hårt efter var föreläsning med att reflektera och beskrivit våra upplevelser i korta fragmentariska instick.
Detta är vår början på att dela med oss av de fortbildningar som vi på Fågelskolan är med utanför vår skola eller med saker på skolan. Allt är utveckling!
Ni som då läser, kommentera! Reflektera, ge oss feedback så vi kan brinna vidare för det som vi gillar mest, skola!

Från Fågel på Sett , Johan, Sven och Jens

Tack för oss denna gång

Mimmi Garpebring - SVEA (Sveriges elevråd)

Hon börjar med att berätta om en lärare som sagt "så jävla jobbigt med elevdemokrati" och problematiserar det.


Varför ska vi ha elevinflytande?

- En rättighet och det SKA man ha, det är lagstadgat
- Ökad motivation skapas
- Skolans demokratiuppdrag uppfylls (tillsammans skapar vi något bättre än om vi är själv)


Var börjar man?

Gör en utvärdering på våren och kolla av läget när det gäller:
- inflytande (Inte överallt man vet VAD inflytande är för något. Måste förklaras och visas konkret under elevens skoltid, tidiga år gärna)
- trivsel
- värden o kultur

Skapa en utgångspunkt -  ett nolläge. Här är vi. Sedan gå vidare och utveckla elevdemokratin.



Här några viktiga fokus kring elevdemokrati som Mimmi tar upp:

FORTBILDNING KRING ELEVDEMOKRATI
Satsa på fortbildning om elevdemokrati. För vuxna och barn.

ELEVERS ORGANISERING
Bjud in eleverna till ledningsmöten mm så att de tar aktiv del i beslutsfattande.
Avsätt resurser till t ex elevråd och annat för eleverna.
Låt dem inte bara få bestämma färgen på väggarna - utan vara med mer så långt det är möjligt och rimligt.

FÅ FRÅGAN
Våga ställa frågan till dem och lyssna in elevernas svar på allvar.

ÅTERKOPPLING
Om eleverna tagit upp något måste de få återkoppling på det, hur har det gått, kollade läraren upp det den frågade efter, lätt att glömma bort här säger Mimmi. Detta tas upp som ett mycket vanlig fenomen - att saker rinner ut i sanden som elever tagit upp.
Boka in ett nästa möte med tid och plats, ökar chanserna till god återkoppling.

TA IN ELEVEN I TIDIG BESLUTSFAS (annars skendemokrati)


Reflektion som Mimmi delar med sig av:

Ofta blir det fel att elevdemokrati är något som ska göras bredvid den andra verksamheten, dvs ett sidospår, ett fokusområde som skolor uttrycker att de behöver bli bättre på. Inflytandet ska implementeras MER! T ex vid planeringsdagar/planering av arbetsområde kan elevinflytande tas hänsyn till mer.

Här är Mimmis Maslow-trappa när det gäller elevinflytande:

Tydligen är det enligt viss statistik mer inflytande i de lägre åren FAST det står att elevinflytande ska öka med åldern. Behövs förändras.
Hon beskriver också att det finns ett tydligt samband mellan elevers bakgrund och deras sätt att utöva inflytande (akademiska barn som fått uttrycka åsikter mm jämfört med barn med andra bakgrunder).

Hon avslutar med att beskriva huvudmans och lärarnas ansvar i demokratiarbetet som byggs upp från grunden.

Johans kommentar:
Kan vi utveckla implementeringen av elevinflytandet i vår undervisning? Få eleverna med i planeringen kring arbetsområden, ha dem med i processen när vi presenterar mål och krav i våra ämnen? Jag tror det. Vinsten skulle förmodligen vara ökad förståelse hos fler elever och att de har större chans att ta till sig undervisningen och ökad motivation säkert.

Fågel får fundera vidare på detta kring elevinflytande.

/Johan